Så är det att praktisera på Klimatprata – Carolina berättar

Våren 2021 har Carolina Madsen genomfört sin praktik på Klimatprata som en del av hennes studier i kandidatprogrammet Globala Studier på Göteborgs Universitet. Hur är det då att vara praktikant i klimatrörelsen och särskilt under pandemin? Carolina berättar sin upplevelse av att vara praktikant på Klimatprata. 

Efter att ha varit praktikant hos Klimatprata under våren har jag fått nya perspektiv och insikter som jag kommer ta med mig. Det går inte att bortse från att det har varit speciellt och stundvis utmanande att praktisera under pandemin med tanke på att mycket har skett på distans. Vi alla har fått ställa om på olika plan, inte minst klimatrörelsen. Det har varit väldigt lärorikt att få vara med och se hur vi kan tänka om och tänka nytt och fortsätta verka för förändring trots att verksamheten har skett digitalt. Genom att vi just har behövt stanna upp och reflektera över hur en ska fortsätta nå ut så har nya idéer och vägar hittats.

Som praktikant har jag fått prova på en variation av arbetsuppgifter, allt från att delta på möten till att utföra ett eget klimatprojekt. Då en stor del av verksamheten består av att hålla träningar i konstruktiva klimatsamtal fick jag börja min praktik med en tränarutbildning i eko-civilkurage och ickevåld där jag fick verktyg för att själv kunna vara klimatsamtalstränare. Under våren har jag tillsammans med andra tränare hållit i öppna träningar i konstruktiva klimatsamtal men också träningar för olika organisationer inom klimatrörelsen. Detta är något som jag kommer ta med mig då jag verkligen uppskattar metoden att få olika samtalstekniker att öva på i diverse situationer som uppstår. Konstruktiva klimatsamtal är något som är väldigt applicerbart och går att tillämpa i vardagen och nuförtiden kommer jag på mig själv med att använda mig av de samtalstekniker som jag fått träna på. Jag upplever att jag har lättare att sätta ord på saker när det uppstår exempelvis förtryck eller när härskartekniker används.

Jag har även fått vara involverad i projektdelen som kallas för klimatinitiativ. Där har jag fått vara med på möten där unga presenterat sina klimatidéer och förslag på projekt. Tidigare i vår fick jag även själv möjligheten att genomföra ett eget projekt. Jag anordnade en digital temadag för 30 gymnasieelever i årskurs tre på Ingrid Segerstedts Gymnasium i Göteborg. Temat för dagen var engagemang i vardagen, då tanken var att väcka inspiration till hur man som ung kan engagera sig för klimatet utifrån sin egna utgångspunkt. Temadagen hade tre moment, en inspirerande föreläsning av WWF Youth, en föreläsning från en anställd på Greenpeace som jobbar med att rekrytera personer till att skriva under insamlingar, samt en klimatsamtalsträning där eleverna fick öva på att starta engagerande klimatsamtal. Det var en väldigt cool känsla att få samordna och genomföra ett eget projekt och något som jag rekommenderar andra unga att göra.

Det har varit riktigt roligt och givande att få jobba både självständigt och i lag med andra samt att jag har fått göra så mycket saker. Bland annat har jag utfört research och tagit fram underlag till metodutveckling, skrivit flertalet texter på olika teman kopplat till klimatet, utfört administrativa uppgifter, träffat samarbetspartners, arbetat med utåtriktade evenemang. Jag har även fått möjligheten att varje vecka hålla föreläsningar för arbetslaget på deras digitala veckofikor på olika teman som har med globalisering, rättvisa och hållbarhet att göra. 

Text av: Carolina Madsen

Julia har gått Klimatpratas utbildning!

I augusti kommer nästa tränarutbildning med Klimatprata äga rum. Undrar du hur det är att gå utbildningen? Läs en intervju med Julia Jacobsson som gick den allra första tränarutbildningen i klimatsamtal! 

Hej Julia – vem är du?
– Hej! Jag är psykologstudent, klimatengagerad i olika former och håller till i Uppsala! Jag började min klimatresa i Klimatstudenterna, sen har jag gått Klimatpratas tränarutbildningen och nu är jag engagerad i en förening som heter Psykologer för hållbar utveckling. 

Berätta mer om när du gick tränarutbildning – hur hittade du till Klimatprata? 
– Jag gick utbildningen som var i början av 2020. Jag läste en intervju i en tidning med Frida och Gustaf, (tränare i Vardagens civilkurage/Klimatprata) och tyckte att Klimatprata lät som en grym idé! Vi behöver verkligen prata mer om klimatet och hur vi kan göra det konstruktivt. Så jag hörde helt enkelt av mig till er efter att jag sett intervjun och fick tips om tränarutbildningen! 

Hur gick utbildningen till?
– Det gick till så att jag tog min lilla väska och åkte ner till Skåne, närmare bestämt Malmö. Sen träffades vi på ABF i Malmö under två dagar där utbildningen höll till. På lördagen introducerades vi för varandra i gruppen, sen körde vi igång med teori och efter det började vi öva praktiskt på att arrangera träningar, rollspel och dialogövningar. 

– Det var mycket praktiska övningar under helgen –  vi fick bland annat träna på att leda egna pass. Men vi gjorde det genom att fokusera på utvalda delar, som utforma träningar och övningar på olika teman, det tyckte jag var mycket bra. Precis som att träningarna i klimatsamtal är praktiska är också utbildning det. 

– Vi fick vara kreativa med att utforma våra egna övningar och komma på egna idéer och sen testa våra idéer med varandra, det tyckte jag var riktigt nice. 

Vad tog du med dig från utbildningen? 
– Dels tog jag med mig peppen från gruppen, att vi var många som tycker det här är viktigt, det vill säga vikten av att klimatprata! Det tyckte jag var härligt. Sen tog jag med mig en hel del bra idéer inför kommande klimatsamtalsträningar. Att få se hur de som höll i utbildningen gjorde gav mig en god idé om hur jag själv skulle kunna vara i min tränarroll. Hur pedagogiken såg ut under träningen tycker jag rimmade mycket bra med hur själv kan lägga upp egna träningar sen. 

– Jag tyckte även om upplägget för utbildningen – till exempel hade vi olika funktioner, någon var ansvarig för att underlätta tiden, någon annan var ansvarig för att ta anteckningar, och någon annan var ansvarig för fika och mat. 

Fick du lära dig något nytt?
– Jag fick lära mig jättemycket nya grejer. Som sagt, dels fick vi lära oss hur vi organiserar en träning, men även en träff eller möte på ett så jämlikt och effektivt sätt som möjligt, det tyckte jag var häftigt. Sen fick jag med mig massor med idéer inför träningar, vad för övningar och teman vi kan testa.  

Fanns det något som var utmanande med utbildningen tycker du? 
– Att träffa en ny grupp människor och slängas ut i något man inte gjort innan är ju alltid utmanande. Men jag säger bara: våga testa! Om det är någonstans man ska våga testa att hålla i olika övningar, rollspel och klimatsamtalsträningar så är det på Klimatpratas utbildning. Så jag säger helt enkelt, våga testa hela verktygslådan du får, även fast du kommer vara med nya människor och det kan vara utmanande! 

Vad hände efter utbildningen? Du höll bland annat en träning för Klimatstudenterna – hur var det? 
– Ja precis! Det var min första träning efter utbildningen och jag tyckte det var skönt att få stöd av min medtränare som var en mer erfaren tränare. Så jag tog lite rygg på den tränaren där! Jag tyckte det var superkul att hålla den träningen. Det kändes som att deltagarna fick ut mycket av det och det gav mig så mycket pepp. Åh vad man längtar efter det nu – få träna ihop fysiskt! Generellt finns det ju en annan peppnivå när vi får göra saker IRL, tänk att få gå på protester och allt sånt snart igen! 

Vad skulle du vilja säga till de som funderar på att gå Klimatpratas utbildning? 
– Jag skulle säga kör! Jag fick ut väldigt mycket av utbildningen och det är en superbra utvecklingsmöjlighet.

Vill du också gå Klimatpratas tränarutbildning i klimatsamtal? Läs mer i ett tidigare blogginlägg under eller skicka in din intresseanmälan här!

World bee day!

Idag är det internationella bidagen! Bins pollinering är helt grundläggande för våra ekosystems överlevnad. Bin är en viktig nyckel för att bevara den biologiska mångfalden, och även för hantera andra globala frågor, som livsmedelsförsörjning och att utrota hunger.

Bin är akut hotade på grund av mänsklig aktivitet och det är en utrotning som sker över hela världen. Några orsaker till det akuta hotet mot bins artöverlevnad är vissa jordbruksmetoder med monokulturer och bekämpningsmedel, men också de globalt stigande temperaturerna.

Så därför, här kommer några tips på hur du kan ’bee more engaged’ för bin genom att starta klimatsamtal! För vad passar bättre än att klimatprata om bins viktiga betydelse för att bevara vårt ekosystem på världsbidagen?

🐝Kunskapsfokuserat samtal
Starta ett samtal som syftar till att dela kunskap om bin. Du kan testa att använda tekniken ”Vi-språk”, t.ex genom ”Jag läste precis på Klimatprata att bin är utrotningshotade, vilket är en katastrof eftersom de är jätteviktiga för den biologiska mångfalden… har du någon idé på vad vi kan göra?”.

🐝Engagerande klimatsamtal
Starta ett samtal som väcker engagemang och organisering! Testa samtalstekniken ”Bjud in” (till vallfri bi-aktivitet), t.ex ”Vad sägs om att plantera blommor tillsammans som bin gillar idag? Vi skulle kunna så frön på offentliga platser där det saknas bi-vänliga blommor?”.

🐝Existentiellt klimatsamtal
I dessa samtal kan vi bland annat vi samtala om grundläggande saker i livet. Du kan testa tekniken ”ställ en existentiell fråga”, t.ex ”Tänk att bin som är så små, har så stor betydelse för hela vårt ekosystems överlevnad på jorden, och därigenom också mitt egna. Det får mig att tänka på hur allt hänger ihop – naturen, klimatet, den biologiska mångfalden och fred – med djur, jord och människor. Jag tycker det är en svindlande tanke att känna in. Vad känner du när du hör att bin är så avgörande för vår överlevnad?”

Berätta gärna om du startat ett klimatsamtal på 🐝-dagen!

Vi söker framtida tränare i klimatsamtal för Klimatprata – är det du?

Vardagens civilkurage arrangerar genom sitt projekt Klimatprata en utbildning för framtida klimatsamtalstränare. Utbildningen kommer ske online på zoom under en kväll och två heldagar.

Vad:
Under utbildningen tränar vi på att designa och hålla i övningar som hanterar klimatförnekelse, apati och pessimism, klimathärskartekniker, greenwashing, faktafetischism, splaining (med mera). Vi kommer utveckla färdigheter i hur vi kan tränga undan normer och diskurser som legitimerar eller möjliggör förstöring av jorden (så som normer kring konsumtion och slit-och-släng). Genom samtalstekniker kommer vi träna på att i ersätta dessa normer med mer miljövänliga normer.

Vem:
För dig som har deltagit på någon av våra träningar genom Vardagens civilkurage eller Klimatprata och som nu själv vill bli tränare i klimatsamtal. Har du inte gått på träning men är intresserad av utbildningen? Under hösten arrangerar vi flera träningar på olika orter men också digitalt – anmäl dig till någon av våra träningar bums 🙂 Efter utbildningen förväntas du att hålla i minst 4 träningar under året (fysiska eller digitala).

När:
Introduktionskväll den 23/8 kl. 17-19:30
Heldag den 26/8 kl. 9-16
Heldag den 4/8 kl. 9-16

Som en del av träningen kommer du hålla en träning tillsammans med en erfaren tränare, som ett praktikpass. Det kommer vara någon gång veckorna efter utbildningshelgen och är en del av utbildningen! Tiderna är preliminär och kan komma att uppdateras. Digitala träffar före och efter utbildningen kan tillkomma.

—–

Intresseanmälan
Skicka in din intresseanmälan för att bli samtalstränare och delta på utbildningen här: https://forms.gle/DMpxjYNnuNYvJS2j9
Max antal deltagare är 10 personer. Vi prioriterar deltagare som kommer kunna hålla i träningar på sina orter eller digitalt under 2021, samt som kan delta i hela utbildningen.

—-

Läs mer om Vardagens civilkurage och klimatprata på vardagenscivilkurage.se och klimatprata.se. Där kan du också läsa hur en träning går till.

Frågor? Mejla hej@klimatprata.se

Carolinas klimatinitiativ – temadag för gymnasieelever

Carolina Madsen har i april 2021 genomfört sitt egna klimatinitiativ! Genom klimatinitiativ stöttar Klimatprata ungas egna klimatidéer från idé till genomförande. Här kommer en intervju med Carolina där hon berättar mer om sitt projekt. 

Hej Carolina, vem är du? 

– Jag är 22 år och är praktikant hos Klimatprata under våren och annars pluggar jag kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet.

Berätta om ditt klimatinitiativ! 

– Genom min praktik på Klimatprata fick jag chansen att utföra ett klimatinitiativ och jag hade en önskan om att det skulle innehålla både klimatsamtalsträning och samarbete med andra inom miljörörelsen. Det landade i en inspirationsdag för gymnasieelever på Ingrid Segerstedts Gymnasium i Göteborg där temat var hur en kan engagera sig för klimatet i vardagen. Temadagen började först med att Lova Eveborn och Elin Linderborg från WWF Youth höll i ett föredrag om ungas engagemang och vad en själv kan göra i sin vardag. Efter det pratade Siri Zetterman om sitt arbete på Greenpeace och där eleverna fick möjlighet att ställa frågor om hur det är att jobba i klimatrörelsen. Klimatinitiativet avslutades med en samtalsträning där eleverna fick träna på konstruktiva klimatsamtal med hjälp av olika scenarion och dialogövningar

Varför ville du fokusera på engagemang i vardagen? 

– Jag ville fokusera på just engagemang i vardagen för att jag tror att det är där vi kan väcka intresse hos unga personer. Från det steget kan vi sedan lyfta det till kollektivt engagemang, så att genom att hitta personliga ingångar och göra det kul är det enklare att skapa en brygga till att exempelvis gå med i en klimatorganisation. 

Hur har det varit att driva ett eget projekt från idé till genomförande? 

– Det har varit väldigt givande och kul att få det ansvaret och driva ett eget projekt. Det har varit en häftig upplevelse att få komma på en idé och arbeta fram den till att faktiskt genomföra mitt klimatinitiativ. Jag tycker det är coolt att en får så pass fria tyglar och att ett klimatinitiativ kan innefatta så mycket olika saker, samtidigt som du kan få stöttning när det behövs. 

Något som var extra kul med att göra det här projektet?

– Jag skulle säga att det var extra kul att få in kombinationen med två inspirerande föredrag från WWF Youth och Greenpeace och klimatsamtalsträning. På så sätt blev det en bra balansgång mellan att inspireras och engageras samt att eleverna fick göra något konkret i form av att utföra dialogövningar med temat engagerande samtal.

Vad har du för tips till andra som vill driva klimatinitiativ? 

– Våga! Ett klimatinitiativ kan innebära så mycket och det är en toppenbra möjlighet till att vara kreativ. Du behöver inte ens ha en färdig idé, utan du kan få stöd och bollplank av Klimatprata för att utveckla ditt klimatinitiativ. Det är superkul!

Har du en klimatidé? Läs mer om hur du ansöker här.

Klimatprata på MR-dagarna

Den 19- 21 april drar nordens största mässa för mänskliga rättigheter igång, MR-dagarna, i år digitalt! Klimatprata deltar med monter och programpunkt. Dessutom passar vi på att göra andra aktiviteter i våra egna kanaler, och det blir fokus på ickevåld, ungas organisering och träning!

KLIMATPRATAS PROGRAM Mänskliga Rättighetsdagarna

ICKEVÅLDSPERSPEKTIV PÅ SAMTAL
Lunchsnack med Per Herngren och Frida Ekerlund. Livesänds på Klimatpratas Facebook. 19 april, kl. 12.15 -13.00

FRUKOSTSAMTAL – OM TRÄNING
Tränarna Itza och Siri från Vardagens civilkurage kommer att livesända på Klimatpratas instagram ett samtal om träning. Varför tränar vi? Hur gör vi det? 20 april, Kl. 8.30 – 09.00

LUNCHSAMTAL MED AURORAMÅLET
På Klimatpratas instagram kommer vi ha en livesänd intervju med Karla Backlund från nätverket Auroramålet om deras arbete med att stämma staten för deras bristande klimat- och miljöarbete och misslyckande med att uppnå Parisavtalet! 21 april, kl. 12.00- 12.30

SKAPA HANDLING – PRAKTISK TRÄNING I ATT KLIMATPRATA
På onsdagen tränar vi på eko-civilkurage och att agera för klimatet, del av MR-dagarnas program. Ingen föranmälan krävs – kom i tid, vi stänger insläpp när workshopen börjar. 21 april, kl. 14.00 – 15.00

Här hittar du vårt facebookevent för våra kommande aktiviteter.

Ses vi där?

Klimatförändringar påverkar vår mentala hälsa

Klimatprata har tittat närmare på rapporten “10 new Insights in Climate Science” som är författad av bland annat Future Earth, The Earth League och World Climate Research Programme. Rapporten tar bland annat upp hur klimatförändringarna påverkar vår mentala hälsa. 

Rapporten “10 new Insights in climate science” lanserades i början av 2021, och tar under kapitel fem upp hur klimatförändringar påverkar vår mentala hälsa. Det forskas allt mer om hur till exempel vetskapen om ökade havsnivåer, bränder, orkaner, ökade temperaturer och ovissheten om framtiden leder till ångest, oro, stress, depression och till och med självmord. Detta då det kan bli för överväldigande med klimatkrisens konsekvenser. Rapporten visar att det är viktigt att lyfta och inkludera och prata mer om hur vår mentala hälsa påverkas av klimatförändringar.

Rapporten visar följande effekter:

  • Klimatförändringar tär på den mentala hälsan både kort- och långsiktigt och kan ta sig uttryck på flera sätt. Rapporten visar även att effekterna kommer bli mer omfattande med tiden.
  • Vetskapen om olika risker och katastrofer bidrar till ångest, sorg och smärta.
  • Att människor som inte har tillgång till vård eller hjälp med hälsoproblem på grund av exempelvis ålder eller ekonomisk bakgrund löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa kopplat till klimatet.
  • Rapporten visar även att det är viktigt att bevara och skapa nya grönområden med tillgång till natur och vatten då det har positiv inverkan på vår psykiska hälsa.

Enligt rapporten lider dubbelt så många kvinnor än män av psykisk ohälsa globalt sett. Mer än 1 miljard människor är drabbade av psykisk ohälsa och många barn och unga oroar sig för framtiden. Rapporten lyfter även begrepp såsom klimatångest, ekologisk sorg och biosfär oro, något som ger oss ett språk för kopplingen mellan klimatförändringar – mentalhälsa och möjlighet att sätta ord på vad vi känner.

Två exempel som rapporten tar upp är dels att  att oro och rädsla kring klimatkrisens konsekvenser är ett stort hälsoproblem på Tuvalu, Polynesien (t.ex på atollen Funafuti). Befolkningen oroar sig för klimatförändringar och förändrade väderförhållanden. Rapporten tar även upp hur översvämningarna, 2013, i Alberta, Kanada visade sig påverka invånarnas psykiska hälsa långt efter att det inträffade. 

Det finns redan en del forskning och studier om psykisk ohälsa kopplat till klimatkrisen, men det göras mycket mer. En möjlighet är att starta känslofokuserade klimatsamtal där vi ger plats till att uttrycka och utforska våra känslor kring klimatkrisen. Ett känslofokuserat samtal behöver inte vara konstruktivt i form av att det ger ett visst resultat, här kan vi tillåta oss att känna likgiltighet, ilska, hopp, oro, glädje och ångest utan att det ska värderas. Det centrala i samtalet är att dela sina känslor med andra och känna en gemenskap, att du inte är ensam med att till exempel känna klimatångest.

På Klimatpratas hemsida finns det några tips som vi kan luta oss tillbaka mot när vi skapar känslofokuserade klimatsamtal. De kan underlätta för att enklare navigera i våra känslor och i samtalet. 

Tillåtande utrymme möjliggör att kunna forma ett tryggt och öppet samtalsklimat. Det är viktigt att vi är uppmärksamma och lyssnar på varandra

Aktivt lyssnande där vi ger varandra tid till att komma till tals och få sätta ord på sina känslor. 

Genom att visa sårbarhet och att dela med sig kring sina egna känslor och tankar är det större chans att andra också vågar öppna upp sig och ha ett känslofokuserat samtal.

Det kan vara viktigt att vara medveten kring att råd och problemlösning kan skifta fokuset bort från känslor. Istället kan vi fokusera på att aktivt lyssna och ställa följdfrågor.

Det är okej med starka känslor i ett känslofokuserat samtal, likaså är det okej med likgiltighet och uppgivenhet. 

Om du är nyfiken och vill fördjupa dig mer i känslofokuserade klimatsamtal finns det mer information under rubriken “Olika klimatsamtal” här på Klimatprata.

Text av Carolina Madsen

Prata vatten på vattendagen!

Idag är det världsvattendagen, något som Klimatprata vill uppmärksamma. Världsvattendagen finns för att lyfta olika frågor och infaller 22 mars varje år. Vatten har stor betydelse för jordens liv och är nödvändigt för vår överlevnad, därför behöver vi ta hand om vattnet på ett hållbart sätt. 

Årets tema är “Vad betyder vatten för dig?”, och tanken med temat är att vi kan fundera över hur vi bättre månar om de vattentillgångar som finns. Utifrån detta kan vi starta klimatsamtal om vatten och dess betydelse för oss.

Möjliga ingångar:

  • Vad betyder vatten för dig?
  • Vet du hur mycket färskvatten en genomsnittsperson i Sverige använder varje dag?
  • Visste du att klimatförändringarna kan påverka Golfströmmen?
  • Pendla mellan mikro- och makronivå. Till exempel “Behöver vi egentligen allt det vatten som vi förbrukar i vårt hushåll?” (mikro) till “Vad händer när dricksvattnet tar slut på jorden?” (makro).
  • Hur kan vi minska på de gifter som släpps ut i haven?

Världsvattendagen har en hashtag, #WorldWaterDay, där du kan läsa vad vatten innebär för andra eller dela din egna berättelse.

Studenter rankar universitet och högskolor efter deras klimatarbete

För andra året i rad har Klimatstudenterna rankat Sveriges lärosätens klimatarbete. De gör rankingen för att sätta press på och skapa en tävlingskänsla mellan lärosätena för att bli fossilfria. Klimatprata stöttar klimatstudenternas arbete – bland annat genom det vi kallar klimatinitiativ.

Så här skriver Klimatstudenterna om årets rankning.

🔥I år är 25 universitet med i rankingen, vilket gör att deltagarna är i majoritet! De 13 största lärosätena är bland de som svarat.

🔥 Högsta poäng fick Chalmers tekniska (89), Newmaninstitutet (89) och KTH (86). Lägsta poäng fick Handelshögskolan i Stockholm (57), Högskolan i Skövde (60) och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (61). Men det betyder inte att de har lägst i Sverige, eftersom 18 tillfrågade lärosäten valde att inte delta i rankingen. Däribland de fyra större universiteten: Luleå Tekniska Universitet, Högskolan Dalarna, Jönköping University och Karolinska Institutet.

Vad har Klimatstudenterna rankat?

👉🏼Utsläpp från flyg: Utsläpp per årsarbetskraft från tjänstresor med flyg under 2020.
👉🏼Minskning av utsläpp från flyg: Förändring i utsläpp från flyg mellan 2019 och 2020
👉🏼Mätning av totala utsläpp: Hur och om lärosätet mäter sina totala utsläpp.👉🏼Mål och handlingsplan: Handlar delvis om lärosätet har mål för att minska utsläppen, och om de har en handlingsplan för sitt klimatarbete samt hur detaljerad den är.
😷Skillnader från förra året – Covid-19 som katalysator
🙌Alla lärosäten fick full poäng i kategorin “minskning av flygutsläpp”. Endast två lärosäten lyckades med det från år 2018-2019
🙌Från 2019 till 2020 låg den genomsnittliga utsläppsminskningen per årsarbetskraft på ca 87(!)%. Klimatstudenterna vill sen en årlig minskning på 16% av lärosätenas utsläpp.
🌎Slutsatser: Förändring är skrämmande tills det har hänt, men det är inte omöjligt! Den riktiga utmaningen för lärosätena blir att behålla sina poäng nästa år.
🎉Låt oss fortsätta den här utvecklingen! Läs mer om rankingen här: https://klimatstudenterna.se/climate-action-ranking-2021/

Klimatprata/Vardagens civilkurage söker praktikant till HT 21

Är du Vardagens civilkurages nya praktikant?

Vardagens civilkurage är en ideell och partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som arbetar med praktisk träning i civilkurage. Genom dialogövningar tränar vi tekniker i hur vi kan ingripa mot förtryck och orättvisa maktstrukturer för att istället skapa mer jämlikhet och demokrati. Vi riktar oss i första hand till ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-25 år. Vardagens civilkurage har 6 lokalföreningar runt om i Sverige: Malmö, Göteborg, Växjö, Stockholm, Dalarna och Värmland. 

Vi söker nu en praktikant för HT 21 till vårt projekt Klimatprata vid vårt kontor i Malmö. Beroende på situationen med Covid-19 kan praktiken delvis komma att genomföras på distans. Klimatprata syftar till att skapa fler konstruktiva klimatsamtal i vår vardag. Med samtal tränger vi undan hopplöshet, tystnadskultur och klimatförnekelse för att istället skapa engagemang, handlingskraft och framtidens klimatrörelse. Genom samtal kan vi förändra världen! Klimatprata är ett treårigt projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. 

I projektet arbetar vi med praktisk träning i vardagliga klimatsamtal, metodutveckling, kommunikations- och informationsarbete, normförändring, eko-civilkurage, aktivism och ickevåld. Vi stöttar också ungdomar och unga vuxna med mentorskap och ekonomiskt stöd för att förverkliga sina egna idéer kopplat till miljö- och klimatkrisen. Vi samarbetar med klimatrörelsen och olika miljöorganisationer. Under våra träningar/workshops tränar vi exempelvis på hur vi kan ingripa mot klimathärskartekniker, bemöta tystnadskultur och uppgivenhet för att istället omvandla det till engagemang och handlingskraft.

Läs mer om projektet på klimatprata.se. 

Arbetsuppgifter
Som praktikant vid Klimatprata kommer du att:

  • Organisera, delta i och leda träningstillfällen i klimatsamtal och eko-civilkurage.
  • Utföra research och framtagning av kunskapsunderlag till metodutveckling, i synnerhet med fokus på sociala rörelser och aktivism.
  • Skriva texter till projektets hemsida och producera material till sociala medier.
  • Arbeta med att sprida information om projektet, träffa samarbetspartners involvera deltagare samt nätverka.
  • Arbeta med olika utåtriktade aktiviteter för att nå/organisera målgruppen 15-25 år.  

Som praktikant kommer du att arbeta både med utåtriktade aktiviteter men även med metodutveckling. Utåtriktat arbete kan exempelvis vara att organisera praktiska träningar/workshops, involvera målgruppen, synlighet av verksamheten med mera. Uppgifter rörande metodutveckling kommer att vara att bidra med texter, perspektiv på klimatkrisen, kommunikationsarbete, stötta unga att genomföra sina klimatidéer, samt ev. själv planera och leda aktiviteter för unga klimatengagerade med mera.

Du kommer att ta del av internutbildningar i Vardagens civilkurage, däribland en tränarutbildning. Resor till andra lokalföreningar och orter i Sverige kan förekomma. Utifrån ditt intresse har vi möjlighet att anpassa fokus för praktiken. 

Vem söker vi?
Vi söker dig med ett starkt intresse för ämnen som samhällsförändring, ickevåld, aktivism, i synnerhet kopplat till klimat och miljö. 

Du kommer i stor utsträckning att arbeta på flexibla tider med flera olika saker samtidigt, vilket fordrar att du har förmågan att strukturera din arbetsdag och ta eget ansvar. Du kommer att arbeta nära våra medarbetare på kontoret och ha direktkontakt med samarbetspartners, aktivister och experter. Därför är det bra om du är en person som kommunicerar tydligt och är bra på att samarbeta. Vi vill självklart att du delar Vardagens civilkurages värderingar och trivs bra i prestigelösa arbetssammanhang. 

Kvalifikationer
Det är ett krav att du…

  • är inskriven på en relevant utbildning, exempelvis humanekologi, miljövetenskap, miljösociologi, socialantropologi, beteendevetenskap, fred- och konflikt, genusvetenskap, hållbarhetsstudier, pedagogik, eller liknande.
  • Att du har en grundförståelse för klimatkrisen och kompetenser inom klimat- och miljö. 
  • Själv tillhör vår målgrupp och är max 25 år vid ansökningstillfället.

Det är meriterande om du…

  • engagerar dig inom civilsamhälle och har erfarenhet av (klimat)aktivism.
  • tidigare deltagit på Vardagens civilkurages/Klimatpratas träningar/aktiviteter.
  • har erfarenhet av att hålla workshops, utbildningar och/eller processleda grupper.
  • har vana av att researcha, hantera information och formulera lättillgängliga texter.
  • har nätverk eller kontakter till personer och grupper i åldern 15-25. 
  • vill koppla ihop praktiken med uppsatsskrivande om klimat- eller miljöaktivism.  

Arbetsvillkor
Praktiken startar augusti/september 2021, är på heltid och pågår under 20 veckor på vårt kontor i Malmö/ ev. på distans och kan anpassas efter sökandes behov. Praktiken är ofinansierad och kräver att du är inskriven på högskola/universitet för att bli CSN-berättigad. 

Ansökningsprocessen
Vi tillämpar en ickediskriminerande, kompetensbaserad rekryteringsmetod, vilket bl.a. innebär att istället för CV och personligt brev svarar alla sökande på samma frågor. Ansökan är helt anonym. För att ansöka om tjänsten fyll i detta ansökningsformulär. Sista ansökningsdag är söndagen 18 april kl 23.59. Därefter väljer vi ut de mest relevanta ansökningarna och kallar dessa till en strukturerad intervju och eventuellt arbetsprov. Intervjuer sker löpande. 

Övrigt
Kolla gärna in vår hemsida för att få mer konkreta exempel på vad vi gör och hur vi arbetar.

Har du frågor om praktiken? Kontakta hej@klimatprata.se