Vill du bli klimatsamtalstränare?

Vi söker framtida tränare i klimatsamtal för Klimatprata – är det du?

Den 23-24 januari 2021 arrangerar Vardagens civilkurage genom sitt projekt Klimatprata en utbildning för framtida klimatsamtalstränare.

Tid och plats är än så länge preliminära och kan komma att uppdateras.

Datum: lör&sön 23-24 januari
Tid: kl. 09-18.00 samt 09.00-16.00. En digital träff innan kan förekomma.
Plats: Malmö
Kostnad: Gratis för framtida tränare!
Vi bekostar resa (billigaste kollektivalternativet, bokat senast tre veckor innan). Har du boende i Malmö är det välkommet annars hjälper vi dig att lösa boende.
Vem: För dig som har deltagit på någon av våra träningar genom Vardagens civilkurage eller Klimatprata och som nu själv vill bli tränare i klimatsamtal.

Efter utbildningen förväntas du att hålla i minst 4 träningar under året (fysiska eller digitala).

Har du inte gått på träning men är intresserad av utbildningen? Under hösten arrangerar vi flera träningar på olika orter men också digitalt – anmäl dig till någon av våra träningar bums 🙂

Intresseanmälan
Skicka in din intresseanmälan för att bli samtalstränare och delta på utbildningen här: https://forms.gle/j9DunVaqGm4N8Y3e9

Om Vardagens civilkurage och Klimatprata
Vardagens civilkurage är en organisation som arbetar för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Tillsammans utforskar vi olika ingripandetekniker för ett aktivistiskt medborgarskap. I projektet Klimatprata tränar vi på att skapa konstruktiva klimatsamtal i vår vardag. Vi arrangerar praktiska träningar, utvecklar metodmaterial och engagerar unga i klimatrörelsen.

Klimatprata finansieras av Allmänna arvsfonden och Klimatpratas huvudsakliga målgrupp är personer i åldern 15-25 år.

Om våra träningar
I våra träningar i klimatsamtal och eko-civilkurage provar vi olika samtalstekniker genom rollspel och dialogövningar. Vi tränar praktiskt, utforskar och finslipar tekniker för hur vi kan skapa konstruktiva klimatsamtal i vår vardag. Vi vill skapa klimatsamtal som uppmanar till handling.
Genom samtal bryter vi tystnadskultur, utmanar maktlöshet och uppgivenhet, för att istället väcka engagemang och organisering i klimatrörelsen.

Om utbildningen
Under utbildningen tränar vi på att underlätta och skapa övningar som hanterar klimatförnekelse, apati och pessimism, klimathärskartekniker, greenwashing, faktafetischism, splaining (med mera). Vi kommer utveckla färdigheter i hur vi kan tränga undan normer och diskurser som legitimerar eller möjliggör förstöring av jorden (så som normer kring konsumtion och slit-och-släng). Genom samtalstekniker kommer vi träna på att i ersätta dessa normer med mer miljövänliga normer.

Max antal deltagare är 10 personer. Vi prioriterar deltagare som kommer kunna hålla i träningar på sina orter eller digitalt under 2021. En digital introduktionsträff kan tillkomma innan den fysiska utbildningen.

Klimatprata/Vardagens civilkurage söker praktikant VT 21

Är du Vardagens civilkurages nya praktikant?

Vardagens civilkurage är en ideell och partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som arbetar med praktisk träning i civilkurage. Genom dialogövningar tränar vi tekniker i hur vi kan ingripa mot förtryck och ojämlika maktstrukturer för att istället skapa mer jämlikhet och demokrati. Vi riktar oss i första hand till ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-25 år. Vardagens civilkurage har 6 lokalföreningar runt om i Sverige: Malmö, Göteborg, Växjö, Stockholm,Dalarna och Värmland. 

Vi söker nu en praktikant för VT 21 till vårt projekt Klimatprata vid vårt kontor i Malmö. Klimatprata syftar till att skapa fler konstruktiva klimatsamtal i vår vardag. Med samtal tränger vi undan hopplöshet, tystnadskultur och klimatförnekelse för att istället skapa engagemang, handlingskraft och framtidens klimatrörelse. Genom samtal kan viförändra världen! Klimatprata är ett treårigt projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. 

I projektet arbetar vi med praktiskt träning i vardagliga klimatsamtal, metodutveckling, kommunikation- och informationsarbete, normförändring, eko-civilkurage och ickevåld. Vi stöttar också ungdomar och unga vuxna med mentorskap och ekonomiskt stöd för att förverkliga sina egna idéer kopplat till miljö- och klimatkrisen. Vi samarbetar med klimatrörelsen och olika miljöorganisationer. Under våra träningar/workshops tränar vi oss exempelvis på hur vi kan ingripa mot klimathärskartekniker, bemöta tystnadskultur och uppgivenhet för att istället omvandla det till engagemang och handlingskraft.

Du kan läsa mer på klimatprata.se

Arbetsuppgifter

Som praktikant vid Klimatprata kommer du att:

  • Organisera, delta i och leda träningstillfällen i klimatsamtal och eko-civilkurage.
  • Utföra research och framtagning av kunskapsunderlag till metodutveckling.
  • Skriva texter till projektets hemsida och producera material till sociala medier.
  • Arbeta med att sprida information om projektet, träffa samarbetspartners involvera deltagare samt nätverka.
  • Arbeta med olika utåtriktade aktiviteter för att nå målgruppen 15-25 år.  

Som praktikant kommer du att arbeta både med utåtriktade aktiviteter men även med metodutveckling. Utåtriktat arbete kan exempelvis vara att organisera praktiska träningar/workshops, involvera målgruppen, synlighet av verksamheten med mera. Uppgifter rörande metodutveckling kommer att vara att bidra med texter, perspektiv på klimatkrisen, kommunikationsarbete, stötta unga att genomföra sina klimatidéer med mera.

Du kommer att ta del av internutbildningar i Vardagens civilkurage, däribland en tränarutbildning. Resor till andra lokalföreningar och orter i Sverige kan förekomma. Utifrån ditt intresse har vi möjlighet att anpassa fokus för praktiken. 

Vem söker vi?
Vi söker dig med ett starkt intresse för ämnen som samhällsförändring, ickevåld, aktivism – i synnerhet kopplat till klimat och miljö. 

Du kommer i stor utsträckning att arbeta på flexibla tider med flera olika saker samtidigt, vilket fordrar att du har förmågan att strukturera upp din dag och ta eget ansvar. Du kommer att arbeta nära våra medarbetare på kontoret och ha direktkontakt med samarbetspartners, aktivister och experter. Därför är det bra om du är en person som kommunicerar tydligt och är bra på att samarbeta. Vi vill självklart att du delar Vardagens civilkurages värderingar och trivs bra i prestigelösa arbetssammanhang. 

Kvalifikationer
Det är ett krav att du…

  • är inskriven på en relevant utbildning, exempelvis humanekologi, miljövetenskap, miljösociologi, socialantropologi, beteendevetenskap, fred- och konflikt, genusvetenskap, hållbarhetsstudier, pedagogik, etc.
  • Att du har en grundförståelse för klimatkrisen och kompetenser inom klimat- och miljö 
  • Själv tillhör vår målgrupp och är max 25 år vid ansökningstillfället 

Det är meriterande om du…

  • har erfarenhet av arbete, engagemang eller aktivism i civilsamhället.
  • tidigare deltagit på Vardagens civilkurages träningar/aktiviteter.
  • tidigare har tagit del av utbildningar i civilkurage, konfliktingripande/-hantering eller ickevåld.
  • har erfarenhet av att arbeta med ungdomar i åldern 15-25 år.
  • har erfarenhet av att hålla workshops, utbildningar och/eller processleda grupper.
  • har vana av att researcha, hantera information och formulera lättillgängliga texter.
  • har nätverk eller kontakter till personer och grupper i åldern 15-25. 

Arbetsvillkor
Praktiken startar i januari 2021, är på heltid och pågår under 20 veckor på vårt kontor i Malmö. Praktiken är ofinansierad och kräver att du är inskriven på högskola/universitet för att bli CSN-berättigad. 

Ansökningsprocessen
Vi tillämpar en ickediskriminerande, kompetensbaserad rekryteringsmetod, vilket bl.a. innebär att istället för CV och personligt brev svarar alla sökande på samma frågor. Ansökan är helt anonym. För att ansöka om tjänsten fyll i detta ansökningsformulär. 

Sista ansökningsdag är den 18 oktober kl 23.59. Därefter väljer vi ut de mest relevanta ansökningarna och kallar dessa till en strukturerad intervju och eventuellt arbetsprov. Intervjuer sker löpande. 

Övrigt
Kolla gärna in vår hemsida för att få mer konkreta exempel på vad vi har för oss och hur vi arbetar.

Har du frågor om praktiken? Kontakta hej@klimatprata.se





Folkhögskolekurs i ekocivilkurage

Vill du göra någonting i din vardag för klimatet? Vill du ha användbara verktyg för att kunna praktisera vardagsmotstånd, aktivism och ha konstruktiva klimatsamtal? Nu startar Vardagens civilkurage genom vårt projekt Klimatprata en kurs i ekocivilkurage tillsammans med Glokala folkhögskolan!

Med hjälp av rollspel utvecklar vi reflexer för att lättare kunna ingripa
mot till exempel klimathärskartekniker. Utifrån scenarier tagna från verkligheten övar vi upp vårt ekocivilkurage och våra förmågor att omvandla hopplöshet och passivitet till handling och aktivism. I kombination med praktisk träning kommer vi även att bygga en teoretisk grund tillsammans vilket ger oss möjligheter att skapa ett bättre samhälle.

Kursen är på 25 %
5 träffar varannan vecka

22 okt–17 december 2020 16.00–19.00
Sista ansökningsdatum 9 oktober

Skicka din ansökan till lisa@glokala.se

Är du Klimatpratas nya ansikte utåt?

Var med i en filminspelning om klimatsamtal!

Klimatprata söker nu 2-3 engagerade unga personer i åldern 15-25 år som är bekväma att prata framför en kamera och har lätt för att förklara saker på ett pedagogiskt sätt. Vi kommer spela in korta filmklipp om Klimatpratas metoder som kommer spridas på sociala medier och i vår app. 

Vi ser helst att du bor i Malmö eller närområdet, men alla är välkomna att ansöka. 

Är du personen vi söker?

Skicka in ett selftape – en kort video på max 3 min där du presenterar dig själv och berättar kort om ditt engagemang för klimatet. Skriv med ditt telefonnummer.

Mejla din ansökan till oss senast den 2 oktober på hej@klimatprata.se

Inspelning kommer ske i Malmö, preliminärt under höstlovet v.44, men ifall du har gått ut gymnasiet kan vi ha lite mer flexibilitet med inspelning utifrån din tillgänglighet.

Uppdraget är ideellt, ni kommer att få ett symboliskt arvode och vi kommer stå för alla omkostnader, såsom resor och mat under inspelningen. 

Att utbilda sig till klimatsamtalstränare

Mitt namn är Ingrid och jag är praktikant på klimatprata den här hösten! Jag har nyligen deltagit på Klimatpratas utbildning för att bli klimatsamtalstränare.  Utbildningen var ett perfekt sätt att kickstarta terminen och min kommande tid i projektet. Samtal som berör miljöfrågor och klimatkrisens effekter och orsaker kan leda till livliga debatter och ibland även missförstånd. Mot bakgrunden av det var jag superpeppad på att delta i utbildningen och att utveckla praktiska träningar i konstruktiva klimatsamtal.

Ingrid Peterson har gått Klimatpratas tränarutbildning och är praktikant i projektet under hösten.

I slutet av augusti träffades jag och sex andra blivande klimatsamtalstränare från flera delar av Sverige för att påbörja vår utbildning, som ägde rum i Malmö. Vi lärde oss om eko-civilkurage och klimatsamtal, men främst tränade vi på att hålla i egna träningar. För mig som praktikant fick jag en inblick i hur Klimatprata verkar praktiskt. Jag fick en stabil grund att stå på inför de träningar jag ska hålla i höst, vilket känns jättebra. Vi fick testa på att strukturera egna övningar, och diskutera svårigheter som kan dyka upp under samtal. I fokus stod rollspels- och dialogövningar. Detta gör träningen mer verklig för mig, då det finns en tydlig bild av situationen. Flera gånger under helgen fann jag mig i rollspelsövningar som var snarlika situationer jag faktiskt befunnit mig i. Genom att kunna koppla övningen till verkligheten kan jag tydligare ta med mig teknikerna till nästa gång jag befinner mig i ett sådant samtal.

Ingrip – en handbok i vardagligt civilkurage

Med avstamp i Klimatpratas material övade vi bland annat på att ingripa i olika situationer, att starta och avsluta klimatsamtal och vi diskuterade olika typer av samtal. Att sätta ord på klimathärskartekniker och de ingripandetekniker som kan användas för att bemöta dessa fick mig att tänka i nya banor och se samtalen från nya perspektiv. Ett samtal är något flytande och föränderligt, men det går också att bryta ner i byggstenar. Att iscensätta och hålla i rollspelsövningar är för mig ett konkret sätt att bryta ner samtal, och ger en verktyg att förändra ett samtalsklimat som inte är önskvärt. Vid första anblicken små detaljer, som ett visst kroppsspråk eller ett visst ord, kan ge effekter i ett samtal. Det är något jag tar med mig.

En annan sak jag tar med mig från helgen är hur viktigt det är att ha samtal om klimatet, och att det alltid är relevant. Klimatkrisen är ett så pass omfattande problem, att det alltid är relevant att lyfta. För att skapa förutsättningar för grundliga systematiska förändringar krävs det att vi tar debatten, och skapar samtal som i sin tur skapar förändring.

Vi klimatsamtalstränare håller träningar i eko-civilkurage och klimatsamtal både för specifika grupper och öppna träningar – hör av dig om du vill träna med oss! 

Det går att träna på att samtala, och jag ser fram emot att göra det tillsammans med er!

Om coronakrisen, klimat, miljö och omställning

Det har uppstått flera olika problematiska sätt att prata på och förhålla sig till coronapandemin och viruset. Som att “det bara är en vanlig influensa”, konspirationsteorier,  att viruset inte finns, att det är ett biologiskt vapen skapat i laboratorium eller liknande. Ett annat sätt att prata om krisen på är att likställa pandemin med krisen. Då ignoreras krisens sociala, ekonomiska, politiska, psykologiska och kulturella effekter. De mest långtgående effekterna av krisen formas av samhällens svar på pandemin, inte virusets direkta mänskliga konsekvenser.

I denna text reflekterar vi kring coronakrisens kopplingar till klimat och miljö, och andra effekter, tendenser och möjligheter vi observerat i kölvattnet av spridningen av covid-19. 

Det går att hitta flera intressanta kopplingar mellan corona- och klimatkrisen:

  • Det är sannolikt att klimatförändringar bidragit till covid-19 eftersom människan bidragit att dramatiskt förändra den livsmiljö som arter är anpassade att leva i. Pandemin har uppstått på djurmarknader i Kina där mänsklig kontakt med vilda djur som myrkottar och fladdermös äger rum. Fortsatt ekologisk förstörelse och klimatförändringar gör det möjligt att vi i framtiden får liknande pandemier, i takt med att olika relaterade ekologiska och geologiska processer fortgår eller eskalerar. Lösningen likställs vid ett vaccin snarare än att viruset kan vara ett bland många som väntar i klimatförändringarnas spår och att klimatförändringarna spelar roll för virussmittor.
  • Många har hyllat de kortsiktiga miljöeffekterna av krisen (som exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser, bättre luftkvalitet, återvändande djur). Beroende på socio-politisk-ekonomisk respons på krisen kan den både vara startskottet för en bättre eller sämre värld rent ekologiskt.
  • Hur Coronakrisen kan ses som “övning” eller “paus” inför den riktiga krisen (klimatkrisen). 
  • Bevis på att samhällen kan ställa om när hotet upplevs som riktigt!
  • Ett argument för veganism och ekologisk återställning, skydda biodiversitet och ekosystem.
  • Coronakrisen som bromskloss för viktiga klimatrelaterade processer, där exempelvis mötet om världshaven, COP26 och konferensen om biologisk mångfald skjuts upp.
  • Coronakrisen som vilda västern vad gäller miljölagstiftning (USA släpper massa miljöregler för företag i krisen). Risk att de består även efter krisen blåst över.
  • Skyddet av miljö världen över hotas då miljöorganisationer och skogvaktare har svårare att övervaka och stoppa illegal skogsavverkning eller tjuvfiske, när de inte kan vara ute och arbeta som vanligt. 
  • Vid tidigare finansiella kriser har politiker globalt valt att stärka fossilindustrin för att få fart på ekonomin igen. Liknande händer nu när exempelvis SAS får mångmiljonsstöd. 
  • Att leva upp till Parisavtalet för att ens ha en chans att hålla sig under 1.5 graders-målet  motsvarar DRYGT en coronakris om året till 2025. Coronakrisen står för en minskning på 5.5 % av de globala utsläppen för 2020. Det behövs ca 7 % minskning av växthusgaser per år för att nå målen. Efter år 2025 behöver utsläppen minskas ännu mer. Alltså – stora delar av världen står stilla men det räcker inte! (Var kommer alla utsläppen ifrån?)

Det finns också flera olika glasögon vi kan ta på oss för att på olika sätt analysera policys, beteenden och tendenser i pandemins spår.   

Nationalism – stängda gränser

Coronakrisen har lett till stängda nationella gränser, inställda internationella transporter, utlysning av nationella undantagstillstånd eller nödläge och liknande insatser. Hanteringen av krisen har huvudsakligen skett på nationellt plan utan större internationell eller global samordning. Coronakrisen kan ge vatten på kvarn för de som förespråkar stängda gränser, minskad invandring och xenofobiska föreställningar.

Statism – staten får mer makt

Sedan nyliberalismens intåg på 1980-talet har statens förmåga att bedriva politik som gynnar allmänheten systematiskt urholkats och underminerats, genom exempelvis privatiseringar. Istället har en maktförskjutning ägt rum till marknaden och privata aktörer som banker och storföretag. Coronakrisen kan ses som ett (tillfälligt?) avbrott i denna ideologi och praktik, där staten åter ges mandat och makt att agera kraftfullt för att bromsa pandemin. Väldigt få nyliberala aktörer och försvarare av den “fria marknaden” är i dessa tider ideologisk konsekventa. Istället för att låta marknadens lag råda ropar de på att staten och i förlängningen skattebetalarna ska rädda krisande bolag.

En vanlig vänster-fallgrop skulle vara att statens återinträde på den politiska arenan ses som ett entydigt positiv företeelse. Staten är dock ingen neutral instans utan färgas djupt av bland annat vilka som sitter vid makten. Vi ser helt olika respons på krisen hos socialistiska regeringar (till exempel återförstatligande av sjukvård eller basinkomst) och nyliberala/konservativa (exempelvis bailouts till storföretag, frisedel för miljöförstöring, mer åtstramning).

Rädda ekonomin – stödpaket (till olje- och kolindustrin)

I många länder och regioner har riksbanker gått in med räddningspaket för att hjälpa krisdrabbade branscher och företag. Innehållet i dessa skiljer sig mycket åt från fall till fall, men överlag är vinnarna branscher, företag, banker och enskilda kapitalister. Många gånger står dessa verksamheter i konflikt med ett demokratiskt, ekologiskt och rättvist samhälle. Det finns enorm potential när dessa lån och bidrag villkoras mot att  fasa ut fossila bränslen och ändra ohållbara branscher. Tyvärr är det sällsynt.

Återvändo till business-as-usual 

Den globala lågkonjuktur som redan uppstått genom krisen, och de sannolikt ännu större negativa effekter som väntar, innebär att många inte bara förespråkar en återvändo till normalitet utan en intensifiering av det för att kompensera för förlorad tillväxt. När krisen har blåst över måste vi återgå till våra jobb och kämpa extra hårt för att rädda ekonomin. Eller fira att vi “äntligen kan resa igen”. 

Militarisering – kriget mot corona

Krisen kan leda till militarisering på flera sätt. På ett plan är samtalet kring corona starkt färgat av en krigsmentalitet med retorik som “frontlinjen” och “kriget mot corona”. Ett språk som målar upp viruset som en främmande Annan, en fiende, som måste bekämpas. Denna diskurs passar som handen i handsken för media och politiker vars världsbild ofta baseras på denna form av förenklingar. Ökad nationalism kombinerat med möjliga långsiktiga effekter som svält och ekonomiska krascher kan också leda ytterligare militarisering av samhällen.

Politisering av dagordning – möjligheter för större förändringar

Utan tvekan har coronakrisen öppnat upp för politiska åtgärder som inte ens var på kartan i början av 2020. Det offentliga samtalet har radikaliserats och politiseras, och “revolutionära reformer” som basinkomst diskuteras på allvar. Krisen presenterar en unik möjlighet att lämna varaktigt avtryck på den politiska dagordningen, till exempel i frågor om matproduktion, jordbruk, klyftor, kollektivt ägarskap, offentlig vs privat sektor, med mera. Samtidigt kan dagordningen politiseras åt mer brutala former av nedskärningspolitik där medborgare måste betala för att hålla storföretag flytande. Det behövs tydligare analys varför samhället står så oförberett och vilka som bär ansvaret, annars riskerar politiken att köra på i samma gamla hjulspår.

Syndabockar och smutskastning

Många politiker letar efter syndabockar för att slippa granskas för sina egna tillkortakommanden. Till exempel Trumps smutskastning av Kina och WHO. Genom den här retoriken finns det risk för utökad sinofobi, alltså kineser som blir rasifierade, xenofobi, alltså motvilja inför eller rädsla för främlingar eller det främmande och obekanta och andra former av rasism.

Hamstring och prepping

Media har ägnat mycket uppmärksamhet åt allmänhet som hamstrar toalettpapper och alkogel. Det har varit desto mindre medial fokus på extremrika som hamstrat och preppat sedan långt innan krisen, utan att kritiseras för det. På sociala medier har vi kunnat se hur de extremrika isolerar sig på privata öar, båtar, bunkrar och lyxhus. Detta beteende bidrar inte till samhället och särskilt inte i kristid. Diskursen som fokuserar på folkets “egoism” är överrepresenterad, istället måste innebörd av hamstring förskjutas från folket till eliten. 

Rum och transport i social distansering 

Delvis har krisen inneburit, förutom inställd flyg och tågtrafik, att trafikbolag har rekommenderat att gå, cykla, eller använda andra transportsätt än kollektivtrafiken. Flera städer har öppnat “emergency bike lanes” gjort mer plats för cyklar då folk valt bort kollektivtrafik. Samtidigt finns tendenser som exempelvis studentfirandet där rekordmånga åkte egen personbil istället för gemensamma flak, och allt eftersom personer återgått till arbetsplatser och post-lockdown ökar användandet av personbilar markant på grund av rädsla att åka kollektivt. 

Misantropi och ekofascism

Pandemin kan gjuta liv i vissa misantropiska diskurser. Till exempel ekofascism – människan är det egentliga viruset, det är bra att många dör nu för att minska avtrycket på jorden. En annan variant är en ekonomiskt inriktad fascism som till varje pris vill starta upp ekonomin igen – en form av implicit misantropi som struntar i hur många människoliv (främst utsatta grupper) som offras för kortsiktig profit.

Individualisering och eget ansvar

Åtgärderna mot pandemin och kringliggande diskurser “tilltalar” oss ofta som individer – vi ska ta ansvar, isolera oss, undvika sociala kontakter och så vidare. Särskilt i Sverige är denna diskurs stark. Även rent fysiskt isoleras vi till individer vid lock-downs, utegångsförbud och karantäner. Samtidigt kan det finnas en motsats rörelse där fler och fler inser vikten av gemenskap och sociala sammanhang för att leva ett gott liv.

Krismedvetenhet och snabb omställning

Coronakrisens tempo, utbredning och symbolik, kombinerat med de kraftfulla åtgärder som verkställs, gör folk medvetna om hur bräckligt vårt globala system. På ett mycket mer påtagligt sätt än den ekologiska krisen. Corona fungerar alltså som en väckarklocka på riktigt som kan få långtgående effekter på hur människor relaterar till samhälle, säkerhet, framtid eller krisberedskap. 

Digitalisering och övervakning

En påtaglig effekterna av krisen är att sociala möten har minimerats eller förbjudits i stora delar av världen. Stora delar av livet har istället migrerat online för de som har tillgång till internet. Om krisen håller i sig länge finns risk att djupgående förändringar uppstår i folks beteende som premierar digitala möten framför fysiskt och socialt umgänge. Flera stater har även infört övervakning med hjälp av mobiltelefoner för att kunna spåra smittan – en möjligt trojansk häst för ökad inblick i medborgares liv. I värsta fall skulle coronakrisen bli startskottet för teknofascistisk polisstat i symbios med storföretag och algoritmer. Teknikföretag vill visa hur mer och mer av våra liv kan ske uppkopplat, parallellt med att människor inser torftigheten i en digital tillvaro. Tillgång till teknik och uppkoppling är också väldigt ojämlikt fördelat baserat på bland annat klass och nationalitet. 

Starka manliga ledare

Den starka maskulina ledaren som handlingskraftigt leder folket genom stormen dominerar i många länder (kanske inte lika mycket i Sverige som är mer vetenskap- och “expertinriktade”). Det blir lätt signalpolitik och riktar in samhällen på kontroll, övervakning och inskränkningar av rättigheter och friheter. Det kan också vara en vurm för auktoritära krisåtgärder (“Kina hanterade krisen bäst”).

“Överlevnadssamhället”

Om responsen på pandemin främst eller endast handlar om att rädda så många liv som möjligt och minimera smittspridningen till varje pris, riskerar andra värden att gå förlorade och samhällen röra sig mot mer och mer totalitära och kontrollerande former. “Överlevnad” blir då ett övergripande meta-värde som politik och kultur ska vara inriktad på – enskilda formas till att endast tänka på sitt eget liv, sin hälsa. Andra värden som handlar om livskvalitet – samhörighet, vänskap, community, lek och så vidare – offras. Det behövs en nyanserad offentlig diskurs som väger kortsiktiga uppoffringar mot långsiktiga risker. 

Solidaritet och lokala (omställnings)initiativ

Krisen ger upphov till solidaritet och omsorg både på lokal, nationell och global nivå. Men också motsatta tendenser med egoism och gränser. Lokala omställningsinitiativ har uppstått, som “potatisupproret” i Sverige och ifrågasättande av global matproduktionskedjan och egenförsörjning. Ett större intresse för närodlad mat har fått stort uppsving. Egen småskalig odling har blivit vanligare där leverantörer fått ett enormt högt tryck på fröer till skillnad från föregående år och experter varnar för möjligheter för matbrist i slutet av året.  

Vetenskapens återkomst vs fake news

Krisen öppnar både upp för en flodvåg av fejknyheter och politiserad syndabocksjakt men också en “återgång” till vetenskapens auktoritet. Plattformar som Twitter, kända för att låta alla möjliga röster höras, har plockat ner inlägg från corona-kritiska användare (till exempel Bolsonaro). Sociala medier samarbetar med att få ut rätt information och sökmotorer censurerar innehåll som bedöms vara konspirationsteorier eller fejknyheter. Här finns risker för en utökad censur i “vetenskapens” namn, men också potentiellt av aktivister, sociala rörelser och civilsamhälle som kritiserar övergrepp mot mänskliga rättigheter kopplat till hantering av coronakrisen. 

Syn på och relation till naturen

Corona innebär biologins återvändo till offentliga samtalet – vi är sårbara fysiska varelser som är en del av ett ekologisk system. Krisen kan både skapa en ökad rädsla (eller respekt) för den naturliga världen, men också en ökad längtan efter att vara del av större livsväv, lämna den inboxade tillvaron. Den fysiska distanseringen har gjort det möjligt och vanligare, att träffas utomhus och potential att skapa en (ny) relation till naturen.  

Klass och ojämlikhet

Ofta hörs saker som “virus diskriminerar inte” för att bevisa att vi alla är i samma båt. Rent biologiskt diskriminerar viruset inte, men vi lever inte en endast biologisk värld. Från ett klassperspektiv förstärker krisen redan existerande klyftor och de som drabbas hårdast är arbetarklass, migranter, hemlösa, minoritetsgrupper. Många av de råd som går ut till allmänheten baseras på ett priviligerat perspektiv och är inte möjligt att efterleva för alla (t.ex. vissa jobb går inte att genomföra digitalt). I Sverige har vi t.ex sett att svensk-somalier är överrepresenterade i dödsstatistiken, något som Folkhälsomyndigheten svarade först berodde på att informationen inte var översatt, vilket delvis bygger på en stereotyp bild av somalier som analfabeter. Istället handlar det om att klass och jobb som är omöjliga att digitalisera. 

Världshälsoorganisationen och media har lyft att exempelvis luftföroreningar gör att ungefär sju miljoner människor om året dör i förtid varje år – vilket inte upplevs som en kris även fast det rent procentuellt är dödligare än coronaviruset. Men också att platser med hög luftförorening markant ökar dödsantalet för coronasmittade. Långt fler dör också av sjukdomar kopplade till högre temperaturer, som malaria, dengue, diarre-sjukdomar och undernäring.

FNs generalsekreterare har lyft att pandemin har inneburit den största utmaningen för mänskligheten sedan det andra världskriget, och att vi samtidigt inte får glömma bort det ännu djupare ekologiska nödläget. Orsaken till brist på handling i klimat- och den ekologiska krisen kan delvis vara att dessa sjukdomar drabbar personer och grupper som ofta har brist på inflytande, de är koncentrerade till vissa geografiska områden och blir behandlade som ett “isolerat, nationellt eller regionalt problem” och inte blir en risk för rikare länder, delvis att förändringar som upplev ske gradvis inte uppfattas eller behandlas som en “kris” på samma sätt. Ett stabilt klimat och återställning av ekosystem är inte endast något som kan avstyra framtida virus från att utvecklas och spridas, utan också en förutsättning för att föregripa andra katastrofer som hungersnöd, konflikter, klimatmigration, etc. 

Flera nätverk, lokala och globala har tagit plats under pandemin med slagord som “ställ om – inte tillbaka”. Coronakrisen öppnar upp radikalt nya möjligheter att omforma samhällen i mer ekologisk riktning och bemöta klimatkrisen på allvar. Detta är dock inget som kommer ske av sig själv. Vi kan agera reaktivt och släcka bränder, eller arbeta proaktivt och skapa förutsättningar för en hållbar planet med en rättvis omställning som inte endast sträcker sig över flera år, utan flera sekler på olika nivåer i våra samhällen. Vår utveckling hänger i mångt och mycket ihop med hur vi agerar i denna stund. Vi befinner oss vid ett vägskäl och det finns massvis av olika vägar framåt som leder till helt olika destinationer – alltifrån totalitarianism till mer demokratiska och ekologiska samhällen.

Klimatinitiativet odling för nybörjare

Idag lanserar Klimatprata Elin Johanssons publikation “Ekologisk hemmaodling – en handbok för nybörjare”. Publikationen har kommit till genom det stöd som Klimatprata erbjuder för unga personer att förverkliga sina idéer kopplat till klimat och klimatkrisen. Här kan du läsa mer om det stöd vi erbjuder för ungas klimatidéer. 

Vi är nu mycket glada att kunna presentera Elins projekt som under våren har utvecklats från idé till färdig slutprodukt. Handboken är full av praktiska tips för alla som odlar hemma till exempel på balkongen eller i fönsterkarmen, och publikationen innehåller inspiration och tips från både Sverige och Indien. Nedan följer en intervju med Elin.

Elin – du skickade in en ansökan till oss på Klimatprata om en klimatidé du hade. Berätta mer om det! 

Jag hade börjat fundera på det informationsarbete jag skulle göra när jag återvänt hem till Sverige efter min praktik på organisationen Kudumbam i Indien via Svalorna Indien Bangladesh. En idé om ett ekologiskt odlingsprojekt i Malmö tog form när jag i samma veva fick nys om Klimatprata och jag pitchade min idé. När covid-19 slog till fick jag hjälp av Ida på Klimatprata att fundera på hur vi kunde göra en digital version av projektet. Det var då idén om en digital handbok väcktes till liv!

Vad handlar ditt projekt om? 

Under min praktiktid fick jag varje dag se och lära mig hur bönder med små medel brukar sin jord med ekologiska hållbara metoder. Metoder de lärt sig på Kudumbams ekologiska utbildningsgård Kolunji och där jag fick inspirationen att ta med några av dessa hem. Med handboken vill jag visa hur lätt det är att lämna ett grönt avtryck på vår jord hemma från balkongen.

Vad tar du med dig från att arbetat med din klimatidé?
Förutom alla fantastiska tips som de jag intervjuat delat med sig av så tar jag med mig samarbetet med Klimatprata. Det har varit en rolig och väldigt lärorik process att få ta fram en handbok och jag kunde inte vara mer nöjd och stolt över resultatet!

Här kan du ladda ned publikationen. 

Klimatprata – Nu med nya texter och funktioner!

Nu är klimatprata.se uppdaterad med nytt innehåll och funktioner! En av de nya funktionerna är denna blogg. Här publicerar vi texter som kanske inte passar på andra ställen på klimatprata.se. Det är också en plats som vi kan ta in gästbloggare, intervjuer mm. Förutom finjusteringar som illustrationer och meny och sidjusteringar finns flera nya texter publicerade klimatprata.se:

  • Vardagsanalys – Gör en vardagsanalys för att undersöka omställningsmöjligheter i din vardag.
  • Skapa ekologiska normer – exempel på olika ohållbara normer och tips om hur vi kan hantera dem och skapa mer och fler ekologiska normer!
En gif- med klimatprata och en skallbagge på.