Serietecknaren Marie Tillman har under våren tagit fram sex serier baserade på Klimatpratas klimathärskartekniker. De finns förstås också att läsa under varje separat förklaring av de 25 olika klimathärskarteknikerna på klimatprata.se/klimatharskartekniker – men här finns alla samlade samtidigt!
Rhythms of Resistance (RoR) is a worldwide network of activist drumming bands who play at all sorts of anti-capitalist protests and actions. Following the idea of ”tactical frivolity”, these samba bands add funky beats and empowering energy to demonstrations. Inspired by performances we had seen at climate protests in Germany, a couple of Lund-based activists got together at the beginning of this year to found a local RoR group in Sweden.
During our first few practices, we played on deconstructed drum kits. With the help of Klimatprata!, we were able to purchase proper samba instruments, which made us mobile and now allows us to play outside while marching. While some instruments like the agogo and the tamborim are quite small and can easily be carried by hand, our biggest bass drum, the surdo, needs to be strapped on with a belt so you can walk and play with it comfortably.
Rhythms of Resistance, Lund
On 18th May this year, we got the chance to inaugurate our shiny new drums during our first official performance at the leftist climate strike in Lund – successfully so, we made a lot of noise and spread those happy samba vibes! It certainly won’t be our last performance, and we are looking forward to play at many more protests and actions.
All the bands in the RoR network play the same tunes and try to use the same hand signals. This means at large events, different bands can join up to play together – lucky for us that there is a RoR band in Copenhagen as well, with another one planned in Malmö. RoR bands work on a decentralised and democratic basis.
All members are encouraged to try out the different instruments. Decisions are taken collectively, nobody is “in charge”, everyone gets to mestre, and those who have just joined the band have the same voice as seasoned members.
If you are interested in playing with us, feel free contact us on facebook and just pop by. There is absolutely no experience required! We will be practising over the summer and hope to expand our membership further when the new semester starts.
Som ung vuxen är jag del av generation konsumtion, ett arv från tidigare generationer som fler och fler ungdomar, unga vuxna och barn börjar känna sig obekväma i. Vi ser vad det gör med Jorden, och de lösningar som serveras för oss bygger på samma växt-paradigm som har skapat problemet till att börja med. Utöver generation konsumtion är vi också generation klimatångest – vi har svårt att förhålla oss till alla miljörapporter och tipping points utan att börja kallsvettas.
Vi ser allt falla samman innan vi ens blivit “vuxna” nog att bli tagna seriöst av beslutsfattare; unga klimataktivister möts ofta av applåder och uppmuntrande ord i ett försök på att täcka över årtionden av overksamhet och greenwashing.
Till råga på allt blir alldeles för många unga utbrända i sitt engagemang för att någon måste göra något – och om inte jag, så vem? Jag har sett otaliga fantastiska unga aktivister brytas ner av stressen som kommer av att balansera utbildning, klimat- och miljöarbete och jobb. Det finns ofta en kultur där engagemangsnivå väger tyngre än mental hälsa – och där ideellt arbete prisas till skyarna. Ofta måste de involverade tjäna sina pengar någon annanstans, vilket leder till att de får ännu färre timmar i dygnet att vila och regenerera sig och mindre tid till det arbete de brinner för och där de kan göra en skillnad. Här är organisationer som Klimatprata (Vardagens Civilkurage), som hjälper till att stötta ungas engagemang, otroligt viktiga.
Men klimatångesten då, vad gör vi med den? Jag tror att det handlar mycket om perspektiv. Det finns gränser för hur länge vi kan skrika ut våra krafter i tomrummet – vi måste få nya krafter någonstans ifrån för att kunna fortsätta. Vi behöver en vision, en bild av vad vi kämpar för… ett nytt narrativ. Om vi unga fick forma det mänskliga samhället som vi ville, hur hade det sett ut då?
Under veckorna 11 och 12 var jag ute och höll workshops för olika grupper av unga runt om i landet som en förfas till projektet NaturEra. Idén till NaturEra har växt fram i föreningen Lodyn under några år, och handlar om att ge unga utrymme till att (åter?)upptäcka sin relation till resten av Naturen. Ja, resten. Vi är alla del av Naturen, även om vi som samhälle har arbetat flitigt på att glömma det.
Visionen är en värld där allt levandes rättigheter respekteras och där vi lever innanför de planetära gränserna.
Julia Gilvad Rasmussen
Projektet baseras på Naturens rättigheter, ett juridiskt verktyg men framförallt en filosofi, som beskriver allt levande (tänk djur, växter, hela ekosystem…) som subjekt istället för objekt. Visionen är en värld där allt levandes rättigheter respekteras och där vi lever innanför de planetära gränserna. Tanken är förstås inte att allt ska ha “mänskliga” rättigheter, men att speciellt ekosystem ska ha rätt till att åtminstone existera, frodas och regenerera sig.Vi ska “tillbaka” till att skapa djupa relationer till platserna vi bor på, maten vi äter och djuren i vår närhet (mänskliga och icke-mänskliga) – relationer som fortfarande finns kvar hos många ursprungsfolk runt om i världen. Dessa relationer glöms ofta bort i vårt arbete för klimat och miljö, och vi har i “väst” kvar en koloniserande tillgång till resten av Naturen såväl som till andra människor. Det hänger ihop –- och en ärlig rörelse för Naturens rättigheter måste vara antikolonialistisk och antirasistisk.
För att vi som unga ska kunna samlas runt dessa idéer och visioner, och skapa våra egna varianter av dem, krävs ett frirum där vi kan samlas, diskutera och reflektera. Det behövs också tid och resurser till att kunna arbeta aktivt tillsammans med resten av Naturen och återupptäcka de relationer vi har förlorat på vägen. Sedan, när vi har styrkt våra rötter och skapat en bild av hur vi vill att framtiden ska se ut, behöver vi stöd från varandra och äldre generationer för att kunna föra visionen ut i livet. Allt detta vill NaturEra vara en plattform för. Genom workshops har jag nått ut till andra unga som är intresserade av att utforska Naturens rättigheter och sin egen ekomedvetenhet och av att bygga projektet tillsammans. Vi har samlat en referensgrupp – Ungas Råd – som ska hjälpa till med idéer och vara med i kärnan av beslutsprocessen om hur projektet ska se ut.
Under workshoparna, som sponsrades av Klimatprata och hölls med unga runt 20-årsåldern, har vi haft många inspirerande samtal. Några frågor som kom upp och diskuterades var “Vem vinner på att samhället ser ut som det gör idag?”, “Vad behöver jag och mitt interna ekosystem – och hur kan jag lyssna och ta reda på dessa behov?”, “Kan Naturens rättigheter och kapitalism samexistera?”, “Finns det hierarkier i Naturen?”, “Gör vi intrång i Naturen genom att återuppbygga den?” och den basala “vad är rättigheter ens??” Diskussionerna fortsätter i Ungas Råd.
Under workshoparna delades en del personliga berättelser om platser där deltagarna bor eller växte upp, många tunga känslor knöt sig till de platser som blivit offer för strävan efter “utveckling” och förstörts. För att ens ha en chans att bygga en ny framtid måste vi ge oss själva tid att reflektera över de mönster som gör att vi hamnat här. Mycket djup sorg kan finnas som måste hanteras – först då kan den på riktigt bli en katalysator för ny energi som kan hjälpa oss att kämpa för de ekosystem och närområden som fortfarande finns kvar.
Många idéer och drömmar kom också fram under workshoparna. Konkreta idéer om hur aktiviteter inom NaturEra kan utformas (en veckas cykeltur inklusive fridans där vi tränar oss i att lyssna av skogen, anyone?), men också mer omfattande idéer, som att vi faktiskt inte behöver “köpa” den kultur vi befinner oss i, och att vi, som del av Naturen, har rätt att må bra.
Och detta är bara början, förstås! Om alla dessa funderingar och idéer (och många fler) kan växa fram under tre workshopar på omkring två timmar vardera – vad kan då inte växa fram under projektets gång? Vi unga är mer än redo att bygga en ny berättelse om vad det betyder att vara “jordling”, allt vi behöver är att “vuxna” tar oss seriöst. Som representant för den övre delen av vad som nog kan kallas “ung” i det här sammanhanget (jag är 25), vill jag fortsätta kämpa för att yngre röster blir hörda i debatten om deras egen framtid i resten av mitt liv. Och till dig 35-, 55-, 75-åring som läser det här: du behöver göra samma sak.
Julia Gilvad Rasmussen
Ung jurist, organisationssamordnare och föredragshållare
Kontakta mig gärna på juliagilvad@gmail.com om du har frågor, eller är 12-25 år och intresserad av Ungas Råd!
Här finns lite källor för dig som är nyfiken på Naturens rättigheter och ekomedvetenhet:
Det är med bestörtning och stor sorg som vi de senaste dagarna följt nyheterna om Rysslands krigföring och militära angrepp i Ukraina. En grundsten som ickevåldsrörelsen vilar på är att fred bara kan skapas med fredliga medel och metoder. Det finns inga vinnare i krig.
Våra tankar är med civilbefolkningen i Ukraina och de människor i Ryssland som gör motstånd, bland annat i form av civil olydnad, mot kriget.
Kriget i Ukraina sker inte isolerat från klimatkrisen. Tvärtom – den klimatskadliga fossilindustrin har varit med och finansierat den militära upprustningen i Ryssland, något som bland annat Anna Nyquist skrivit om på Supermiljöbloggen. Militarism har extremt skadlig inverkan på klimatet och miljön. Vilket är något vi tidigare skrivit om på klimatprata.se och lyft i träningsformat tillsammans med Svenska Freds i höstas. Militär upprustning innebär ökade skador och större risker för människor, djur, natur och miljö och ekosystem.
Idag 28 februari kom även nyheterna att IPCC, FNs klimatpanel, släppt en ny rapport som “pekar på skriande behov av klimatanpassning”. Dagens nyheter skriver att “flera av de åtgärder som hittills har genomförts är inte effektiva. Att det krävs omfattande anpassningar kan inte undvikas”. P3 nyheter skriver att rapporten uppskattar att 3,5 miljoner människor idag bor i områden som är mycket sårbara för klimatkrisen.
Krig och ökade resurser till militära verksamheter, som försvarsmakter, försvårar (eller omöjliggör) arbetet med att nå Parisavtalet. Det är samma maktstrukturer och ekonomiska system som möjliggör krig som även möjliggör klimatkrisen. Vi måste göra motstånd, och samtidigt förändra dessa strukturer.
Några saker vi kan göra:
Klimatprata drivs av Vardagens civilkurage! Nu söker vi kandidater till den nationella styrelsen, klimatkommittén och metod- och utbildningskommittén. Ansök själv eller nominera någon du tycker passar. Mer information om uppdragen hittar du nedan.
Vardagens civilkurage är en medlemsbaserad ungdomsorganisation som tränar praktiskt civilkurage. Utifrån en ickevåldsfilosofi verkar vi för ett aktivistiskt medborgarskap, demokrati och jämlikhet på gräsrotsnivå. Vi tränar på att ingripa i våra olika vardagar mot förtryck, ojämlikhet, exkluderande normer, maktmissbruk, diskriminering, orättvisor och våld. Med Vardagens civilkurage får du inte bara lära dig mer om hur ett jämlikt och demokratiskt samhälle ser ut – du får vara med och skapa det!
Vad gör styrelsen?
Styrelsen samordnar arbetet med organisationens verksamhetsplan under året. Den driver föreningens strategiska arbete med exempelvis policys, finansiering, tematiska inriktningar, vid projekt har de arbetsgivaransvar, samt skapar plattformar för att lokalföreningar (som har sin egen verksamhet), lokalgrupper och kommittéer ska träffas för gemenskap eller erfarenhetsutbyten. Det kan vara föreningshelger, reträtter, årsmötet eller andra forum.
Vi letar efter dig som vill engagera dig i exempelvis medlemsfrågor, föreningsutveckling, kommunikation, samordning, finansiering och ekonomi eller helt enkelt bara vill lära dig mer om föreningsarbete i praktiken. Vi söker såväl ledamöter som kassör – någon som administrerar ekonomin för föreningen. Vi tror att du har ett stort intresse av civilkurageträning eller ickevåldsfilosofi. Vi behöver både skarpa analytiker, praktiska “do:ers” som gillar att styra upp saker och visionära personligheter. Styrelsen har möten ungefär varannan månad fysiskt eller digitalt. Formen för mötena bestämmer styrelsen i början av verksamhetsåret (fysiskt/digital beroende på ledamöternas behov).
Alla ledamöter får praktisk träning i att använda feministiska mötestekniker.
Sök till klimatkommittén
Klimatkommittén är en nystartad kommitté i föreningen och är en plattform för personer i föreningen som har extra intresse av klimat och miljö och vill använda Vardagens civilkurages ickevåldsmetoder i klimatkrisen. Gruppen bestämmer själva vad de vill göra under året och hur de lägger upp sitt arbete för att bidra till föreningens verksamhet. Det kan vara att arrangera eko-civilkurageträningar, starta en podd, delta på aktioner eller något helt annat.
Sök till metod- och utbildningskommittén
Utbildningskommittén utbildar nya civilkuragetränare digitalt eller fysiskt. kommittén anordnar också vidareutbildningar och ibland träffar för tränare. Gillar du träning och utbildning? Har du erfarenhet av ickevåldsträning? Vill du bidra till format och metodutveckling utifrån ett ickevåldsperspektiv? Då är utbildningskommittén något för dig! Gruppen bestämmer själva vad de vill göra under året och hur de lägger upp sitt arbete utifrån verksamhetsplanen för året.
Nominera dig själv eller någon annan du tror passar till valberedningen@vardagenscivilkurage.se. Skriv vilken roll det gäller och till vilket uppdrag (t.ex styrelse eller klimatkommitté) samt kontaktuppgifter till den som nomineras så tar valberedningen kontakt. Nominera snarast möjligt, senast den 6 mars!
I ett kommentarsfält på Facebook beskriver Maria Skeppstedt olika klimatsamtal under en demonstration som #SaturdaysForFuture arrangerade på Medborgarplatsen i Stockholm en lördag i februari. Vi på Klimatprata blev självklart nyfikna och ville höra mer! Vilka samtalstekniker användes för att starta och upprätthålla dessa klimatsamtal? Vi hörde av oss till Maria, som deltagit på en träning med Klimatprata och Vardagens civilkurage, för att få veta mer.
Saturdays for Future består av klimatengagerade vuxna som brukar ses på Medborgarplatsen i Stockholm mellan kl. 12-13 för att demonstrera. Gruppen har varit igång sedan före pandemin.
– Jag är ganska ny i gruppen, jag har bara varit med ett par gånger på Medborgarplatsen. Jag är mer en hang-around som dyker upp när jag har tid, säger Maria.
– Det går väldigt bra att vara med och stå med en skylt, men det går också att prata med förbipasserande. Den här lördagen pratade jag med folk, och de var ovanligt pratsamma, så jag hann bara prata med fyra stycken, säger Maria.
– Den första jag klimatpratade med var en högstadielärare, så för honom och hans elever var klimatkrisen ett väldigt relevant ämne. Just nu har de klimatförändringar som tema för åttondeklassarna, och tar upp detta ämne ur olika aspekter.
Hur inleddes det samtalet? Hur kom ni in på att läraren fokuserade på klimatförändringarna med sin åttonde klass?
– Han fick en flyer av mig, och jag undrade om han ville komma med oss och demonstrera någon lördag på Medborgarplatsen. Han tyckte att det var bra att vi var där, men menade att demonstrera inte var hans grej. Så kom vi in på hans arbete som lärare, och hur viktigt det är. Både att undervisa om klimatförändringarna, som han gör, och att ge eleverna en möjlighet att diskutera sin eventuella oro inför dessa. Jag tänker att det är en viktig del av att klimatprata också, att se och bekräfta de som gör bra saker, så att de får energi att fortsätta.
– Början av interaktionen blev väldigt lik en av scenarierna från Klimatprataworkshopen jag tidigare deltagit i. Då tränade vi på att försöka få någon som redan är engagerad för klimatet att ta nästa steg och engagera sig mer. Men jag försökte inte övertyga honom mer att komma och demonstrera, när jag hörde om hans arbete med klimat som lärare. För jag tänker att det är nog viktigare att han lägger sin energi i det forum han brinner för, än att han kommer och demonstrerar. Så det kändes viktigare att bekräfta och uppmuntra arbetet som lärare, säger Maria.
Flera olika samtalstekniker kan vi upptäcka här: Att bjuda in (till demonstrationen), ge en flyer, aktivt lyssnande, bekräftelse och uppmuntran.
Berätta om ditt andra klimatsamtal!
– Den andra jag pratade med ville debattera vätgas. Det kluriga här är att det är svårt att som vanlig människa att vara expert (om vätgas vet jag i stort sett ingenting). Jag tycker att det räcker att ta till sig informationen från en enig forskarkår om att jordens temperatur stiger, att detta påverkar jordens befolkning negativt på många sätt, och att vårt sätt att leva orsakar detta. Det räcker för mig som information för att jag tycker att vi ska ändra på detta. Sedan tänker jag så klart försöka lära mig så mycket jag förmår om detta, men min poäng är att en inte behöver vara expert för att protestera mot klimatförändringarna.
– Detta är inte menat som kritik mot den som ville diskutera vätgas, han var super-supertrevlig. Och intresserad av vätgas.
Vi håller helt med om att vi inte behöver vara experter för att kunna agera! Fick du någon möjlighet att säga det till den här personen?
– Här fick jag stöd av en meddemonstrant, som hade bättre koll på sakfrågan. Jag pratade inte så mycket med denna person för det var många som gick förbi och såg intresserade ut just då, så jag blev upptagen med att dela ut flyers. Jag försökte dock säga samma sak som jag skrev, fast jag lyckades inte formulera mig så särskilt bra. Det var en av anledningarna till att jag skrev ner det i kommentarsfältet sen, för jag tänker att jag vill träna mig på att svara så när jag får frågor igen som är för komplicerade sakfrågor, säger Maria.
Vad bra att du fick stöd! Att gå in och stötta i andras klimatsamtal på olika sätt är också viktiga samtalstekniker vi kan använda oss av. Vad hände sen på demon?
– Sedan var det för ovanlighetens skull även två klimatskeptiker som var intresserade av att prata. Jag har inte träffat någon klimatskeptiker sedan jag var i Oslo i höstas, så det var osannolikt att träffa två stycken samma dag. De flesta brukar säga att det inte är värt att lägga tid på klimatskeptiker, och det stämmer väl. Det vill säga att det är svårt att övertyga en övertygad klimatskeptiker. Däremot känner jag samtidigt att det är viktigt att vi inte får en situation där vi inte kommunicerar med varandra. Men det är klurigt att prata med klimatskeptiker, men jag fick fint stöd av de andra demonstranterna i #SaturdaysForFuture.
Skönt att du fick stöd och avlastning från resten av gruppen i samtalet med klimatskeptikerna. Hur fick du stöd?
– Den första trodde generellt inte så mycket på forskarvärlden, oavsett om det gällde vaccin eller klimatförändringar. Han vill gärna bilda sig en egen åsikt i frågor, och inte följa strömmen. Det var trevligt att prata med honom, och han var skicklig på att argumentera för sin sak och verkade smart. En av mina meddemonstranter bad honom att hjälpa oss med att ta veckans gruppfoto, och det gjorde han, och vi skildes med glada tack för hans hjälp.
Vilken spännande samtalsteknik ni avslutade med – att göra klimatskeptikern engagerad i er demonstration genom att ge den en uppgift. Det är också en form av inbjudan.
– Jag tror inte att jag på något sätt lyckades påverka honom, men jag har så klart inte slutat fundera på hur det skulle kunna vara möjligt att nå honom.
– Jag har en arbetskamrat och vän, som jag alltid brukar bolla frågor med. Han föreslog att den här personen kanske skulle kunna vara mottaglig för ett batteri av grafer, utifrån vilka han skulle kunna bilda sig en egen uppfattning. Så kanske kan det vara något att fundera på, typ en pärm med grafer att visa upp. Det är en samtalsteknik jag skulle vilja testa för personer med den här attityden till klimatkrisen.
– Den andra klimatskeptikern var en aning onykter, men ändå trevlig att prata med. Det mina meddemonstranter dels gjorde var att sluta upp vid min sida, vilket ju är bra, för det kan ibland kännas osäkert att prata med någon som är onykter ensam, och dels så föreslog en att vi skulle ställa oss en bit bort från demonstrationen i och med att det stundtals blev lite högljutt och därmed potentiellt skrämmande för andra demonstranter och förbipasserande.
Att fysiskt sluta upp bredvid någon är också en teknik vi kan använda oss av för att visa vårt stöd. Att förflytta sig i rummet är en annan teknik.
– Rent allmänt var det bra att en person i gruppen tog kommandot och såg till att vi förflyttade samtalet/diskussionen till en annan plats ett stycke bort. Även bra att vi kunde avsluta diskussionen efter ett tag, genom att helt enkelt säga “Att det nu var slut för idag”.
– Rent innehållsmässigt så tror jag att min inspiration här kom mycket från Klimatprataworkshopen (men jag är inte säker, för jag vet inte alltid var jag har hört saker). Men vi försökte lyssna på honom, gällande vilka frågor han brann för, och skapa ett band genom att konstatera att vi brann för samma frågor (vilket var sant), även om vi hade helt motsatta åsikter vad gäller klimatförändringarna.
Hitta en (minsta) gemensam nämnare kan vara en mycket användbar samtalsteknik när vi pratar med någon med helt olika åsikter än oss själva.
– Han var mest väldigt upprörd och oroad över de ökande klyftorna i samhället, och av någon konstig anledning skyllde han miljörörelsen för detta. Delvis skulle det kunna bero på skatter på drivmedel, som han tyckte drabbade de med små resurser. Han har en viktig poäng. Jag håller med om att det är viktigt att se till att det inte är vissa grupper som drabbas extra hårt av åtgärder för klimatet, medan andra grupper med större ekonomiska resurser fortsätter att leva på samma sätt som förut. Ett typexempel är rika storstadsbor som har råd att köpa elbil, och fortsätter åka lika mycket bil som förut, trots att många skulle kunna klara sig med en bilpools-bil, åka mer kollektivtrafik, gå eller cykla mer istället. Medan andra (som inte har lika bra tillgång till kollektivtrafik) inte har råd att byta till elbil.
– Kände att jag hade nytta av workshopen jag gått med er på Klimatprata, så kanske är en plan för framtiden att gå på fler workshops. Det är så många olika situationer som en kan befinna sig i, och som det kan vara bra att öva och träna på.
Tack för att du berättade om dina klimatsamtal för oss Maria!
I april arrangerar Unga omställare tillsammans med Omställningsnätverket och Studiefrämjandet en grundkurs. Klimprata stöttar självklart deras klimatinitiativ som vänder sig till unga i Västra Götaland!
Om Kursen: En kurs för dig som vill ställa om på riktigt och som söker efter sammanhang och verktyg för att göra det tillsammans med andra! För dig som vill göra mer än att klimatstrejka, som vill vara en aktiv del i utforskandet av hur en kultur som respekterar jorden kan se ut. Just denna grundkurs riktar sig särskilt till unga under 30 år, men alla åldrar är välkomna.
Omställningsrörelsen (en del av internationella Transition Network) skapar lokala lösningar på globala problem, och utmanar oss att inte vänta på att någon annan ska leverera lösningarna till oss. Vad kan vi istället skapa här och nu, tillsammans i vårt lokalsamhälle, som svarar an mot vår tids utmaningar?
Gillar du exempelvis odling, delandekultur, cykling, återanvändning, hållbar ekonomi, folkbildning eller lokal utveckling? En grundkurs i omställning är för alla som vill ta saken i egna händer. Både för dig som är ny till begreppet omställning och dig som varit engagerad länge men vill få ny inspiration att fördjupa ditt engagemang. Vi vill bli fler som vill starta lokala omställningsgrupper, ta ledarskap och driva frågorna framåt.
Just denna grundkurs riktar sig särskilt till unga i Västra Götaland under 30 år, som en del i Omställningsnätverkets nya arbete med ”Unga omställare”. Om du är under 30 kan du gå kursen till ett rabatterat pris. Är du över 30 år är du också välkommen! Bor du inte i Västra Götaland kan du också få möjlighet att delta i mån av plats.
Omställningsnätverkets grundkurs är verktygsorienterad på ett kreativt och inspirerande sätt. Den handlar om såväl inre som yttre omställning, på såväl individ- som lokalsamhällesnivån. Delar av innehållet:
– Varför omställning och vad är lokal resiliens?
– Omställningsrörelsens principer och verktyg
– Visioner för en omställd framtid
– Att starta eller vara en del av ett omställningsinitiativ
– Att samarbeta och skapa förändring tillsammans
– Min pusselbit i omställningen
– Sambandet mellan inre och yttre omställning
– Plats –
Nordkrokens semesterhem vid Vänerns strand, nära Vänersborg. https://nordkrokensommar.wixsite.com/nordkroken
En resa på en timme och 20 min från Göteborg C med tåg och sen buss tar dig hela vägen fram.
– Kostnad –
Här har vi några olika nivåer – allt för att finansiera kursen och samtidigt göra det möjligt att alla att delta, oavsett ekonomisk situation.
1: Ung student eller liknande: 450 kr.
2: Deltidsarbetande eller liknande: 1100 kr.
3: Heltidsarbetande eller liknande: 2200 kr.
I priset ingår kursen, enklare boende i dubbelrum och vegetarisk mat under helgen.
Du som är under 30 kan dessutom söka stöd för dina resekostnader till och från kursen, tack vare samarbete med Klimatprata! (Du betalar själv för din resa och får sen ersättning mot kvitto).
– Kursledare –
Amanda Martling och Arci Pasanen från Omställningsnätverket.
– Corona –
Vi planerar för att kunna genomföra kursen fysiskt. Om rekommendationerna inte tillåter detta får vi tänka om.
– Arrangörer –
Omställningsnätverket i samarbete med Studiefrämjandet Göteborg-Sjuhärad och Studiefrämjandet Utbildningscenter Väst, med stöd från Västra Götalandsregionen.
– Anmälan –
Anmäl dig här: https://www.studieframjandet.se/…/grundkurs-i-omstallning/
Sista anmälningsdag: 24 mars. Du underlättar för oss om du har möjlighet att anmäla dig så tidigt som möjligt!
Kursen fokuserar på att bygga hållbart engagemang för personer som är engagerade i klimatrörelsen. Under träffarna iscensätter vi situationer där vårt engagemang dräneras av förtryck, avsaknad av en stöttande kultur och fantasilöshet. Genom rollspel tränar vi samtalstekniker och andra verktyg som skapar en kultur av omsorg, jämlikhet och samarbete.
Förra terminen gick nio deltagare under 26 år kursen digitalt. Våren 2022 kör vi kursen igen under fem torsdagar under februari till april! Varje träff är två timmar – ansök till kursen Hållbart engagemang och eko-civilkurage senast den 23 januari. Klicka här för att komma till ansökan.
Varför ska man gå kursen?
“För att man får öva!”, Säger Saga, 19 år från Lund, som avslutade den femte träffen i början av december med tema Hållbart engagemang och känslor. “Det känns givande att praktiskt få göra saker. Och böckerna som en kan kolla tillbaka till! Det är något annat än vanliga Zoom-föreläsningar.” fortsätter hon.
“Kursen hjälpte mig att smalna av vad som känns viktigt för mig. Den tog ner engagemanget på en hanterbar nivå, snarare än ‘protestera’, ‘bli politiker’” – Mika, 24 år, Göteborg
“Det är första gången jag gör något sådant här så det var väldigt utanför min comfort zone! Kursen i sin helhet var trevlig, man fick träna saker samtidigt som vi fick teoretiska genomgångar. Jag uppskattade workshoparna med Klimatpsykologerna och Scenario 2030.” – Ofelia, 23 år, Göteborg.
Kursen består av fem tillfällen kvällstid på olika tematiska områden där vi tränar praktiskt på verktyg som kan stärka vår aktivism och vårt hållbara engagemang. Genom att träna feministiska mötestekniker och på olika typer av klimatsamtal, som känslofokuserade och visionära samtal stärker vi vår aktivism och får verktyg för att ingripa mot härskartekniker eller förtryck inom våra grupper.
Skulle du rekommendera kursen?
“Skulle jag absolut! Både för att praktiskt träna på tuffa konversationer men också få en annan syn på det. Det är lätt lätt känna sig överväldigad. Att få hjälp att hantera och dela med andra är fint.” – Olivia, 24 år, Hägersten.
DATUM
Torsdagar kvällstid 17 februari, 3 mars, 17 mars, 7 april, 28 april.
ANMÄLAN
I denna länken anmäler du intresse. Maxdeltagande 10 personer. Vid många ansökningar prioriteras personer 15-25 år.
Nytt år med nya möjligheter – är 2022 året då du ska börja träna? Se då till att välja träning i klimatsamtal och civilkurage. Klimatsamtalsträning är en nyckel för att skapa mer handling för klimatet!
Hur vi pratar om klimatet spelar roll
I dokumentären Time for the F-word på SVT får vi en inblick i de sista dagarna, till och med timmarna, av hur förhandlingarna gick till på FNs klimattoppmöte i Glasgow i november 2021. The F-word syftar på fossila bränslen, som för första gången omnämns i avtalet. Dokumentären börjar med hur förhandlingsledaren Alok Sharma ber om ursäkt för hur mötet artat sig till de statsrepresentanter som samlats i rummet. Han darrar på rösten, torkar en tår. Det som utspelat sig precis innan är att delegater och förhandlare från de länder med mest makt plötsligt startat separata möten och till med och egna utkast till avtalet. Det pågår parallella samtal – samtal som förhindrar, försenar och förnekar de akuta åtgärder som krävs för att hantera klimatkrisen.
Vi får också se känslofyllda klimatsamtal från länder som är drabbade värst av klimatkrisen, kritiska klimatsamtal (som när Indiens miljöminister får höra att “det ni har kommit fram till går emot forskning” av en journalist), protester, civil olydnad och många olika klimatsamtal. Vi får se aktiviter som sakligt förklarar hur avtalet innehåller massor med kryphål, men också aktivister som upprört, och med ilska visar känslor över makthavares passivitet inför krisen. Dokumentären visar tydligt att vi pratar om klimatkrisen på många olika sätt. Det spelar roll hur vi pratar om klimatet! Men den visar också att alla sätt att prata om klimatet inte är konstruktivt eller ens bra för klimatet. Därför behöver vi bli fler som tränar på samtal som skapar mer handling och förändring för klimatet!
Klimatsamtalsträning – en ickevåldsmetod
Inom ickevåldsrörelsen är träning en metod med lång tradition, tillsammans med metoder som civil olydnad och konflikthantering. Precis som att vi måste träna för att bli bra på att spela fotboll, ett instrument, körsång och yoga måste vi också träna vårt civilkurage, att prata konstruktivt om klimatet och på att skapa demokrati och jämlikhet.
Organisationen Vardagens civilkurage och projektet Klimatpratas träningsmetoder kommer ifrån ickevåldsrörelsen. Organisationen vilar på en ickevåldsfilosofi. Det betyder att vi dels tränar på att ingripa när vi möter förtryck, orättvisor eller problematiska uppfattningar om klimatkrisen i våra vardagar. Det innebär också att vi bjuder in till alternativ – det vill säga att vi bjuder in till de samhällen som vi faktiskt vill ha!
I våra klimatsamtalsträningar använder vi oss av rollspel och dialogövningar. Vi tränar bland annat på att bryta tystnadskultur, utmana maktlöshet, uppgivenhet och härskartekniker som finns kring klimatsamtal. Vi tränar även på att bemöta olika problematiska och förtryckande argument, attityder och beteenden för att istället skapa intresse, engagemang, organisering och handling. I träning utforskar vi olika samtalsformer, som känslofokuserade, engagerande, existentiella, visionära och kritiska.
Samtalstekniker för att ingripa
I Klimatprata har vi definierat att konstruktiva klimatsamtal vilar på tre pelare:
1. Erkännande av klimatkrisens extrema allvar, 2. Behovet av systemförändringar, 3. kollektiva lösningar. Alla tre behöver inte uttryckligen sägas i ett klimatsamtal, men med samtalstekniker kan vi på flera sätt få in de olika pelarna i samtalet.
Om vi ska vi utveckla nya reflexer för att ingripa, samt för att prata konstruktivt om klimatet, behöver vi testa det praktiskt. Det räcker inte med att läsa om hur vi kan göra något. I en träning med Klimatprata och Vardagens civilkurage testar vi olika samtalstekniker vi kan använda i våra vardagliga klimatsamtal.
– Att vara medveten om saker och ting leder inte automatiskt till förändring. Så det som är fett med träning är att jag tränar på att ingripa. Jag använder min kropp och min röst på olika sätt för att skrida till handling. Det kan till exempel vara att gå från att vara passiv till aktiv genom att ställa en fråga som ”Okej, vad ska vi göra? Låt oss planera, låt oss ansluta oss till klimatrörelsen”, säger Frida Ekerlund, projektledare för Klimatprata.
En samtalsteknik kan vara det som vi beskrev ovan – hur journalisten ställde sin kommentar (peka på fakta, agera med förvåning eller utgå från att fakta är normen) eller som aktivisterna – agera sakligt som så väl med ilska. Samtalstekniker kan alltså vara både snäva och breda, alltifrån att ge en uppmaning till att lyfta in klimaträttvisa i samtalet.
Så, om du funderar på att börja träna 2022 se då till att välja klimatsamtal och eko-civilkurage. Tillsammans skapar vi samtal som leder till mer handling för klimatet!
Vill du veta mer? Se vår film där fyra civilkuragetränare berättar om klimatsamtalsträning
Klimatpratas vårprogram är fullspäckat av klimatsamtalsträning, fördjupning i ickevåld, feministiska mötestekniker och såklart – massor med eko-civilkurage!
Här kommer mer information om:
– Träningshelg online
– Kurs i eko-civilkurage och hållbart engagemang
– Kommande träningar i feministiska mötestekniker
– Träningsserie i klimatsamtal och fördjupning i ickevåld
– Tränarhäng
Du hittar anmälningslänk till varje aktivitet under respektive rubrik.
_____________________________________________
Heldag med träning, 19 februari
Den 19 februari kommer Vardagens civilkurage och projektet Klimatprata arrangera en dag fylld av träning i både civilkurage och eko-civilkurage. Civilkurage och eko-civilkurage används för att agera för att förändra en situation där det pågår förtryck, antingen kopplat till någon diskrimineringsgrund/norm eller till till klimataktivism, klimatskadliga normer eller problematiska uppfattningar om klimatkrisen. Vi behöver träna upp vår (eko)civilkurage för att skapa den jämlikhet och demokrati vi vill se i världen!Du behöver inga förkunskaper om ickevåld, eko-civilkurage eller annat
Dag: Lördag 19 februari
Tid: 9.00-16.00, med flera pauser!
Var: Zoom, online
Anmälan: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScER8SoJw_2Lc3Q2kwMEDU_iYMMMqzxlTuxbpcfA9fv-EYJWQ/viewform
Du kan välja mellan två olika spår under helgen.
SPÅR 1: Civilkurage
För dig som vill träna civilkurage. För dig som vill träna praktiskt och få verktyg att ingripa i situationer där vi möter orättvisor och förtryck – som sexism, transfobi, rasism, islamofobi, etc.
SPÅR 2: Eko-civilkurage
Det här spåret är för dig som är engagerad i klimat- eller miljörörelsen och har stött på olika svårigheter och förtryck i klimatsamtal och organisering.
Program:
9.00-9.30 Introduktion och välkomna
9.30-10.45 Träning Spår 1 och Spår 2
10.45-11.00 Paus
11.00-12.30 Träning Spår 1 och Spår 2
12.30-14.00 Lunch
14.00-15.00 Träning Spår 1 och Spår 2
15.00-15.15 Paus
15.15-15.45 Reflektion
15.45-16.00 Gemensamt avslut
_____________________________________________
KURS: Hållbart engagemang och eko-civilkurage
“Aktivism kan vara en resa, snarare än en ankomst” sa feministen och aktivisten Grace Lee Boggs, och det håller vi med om! Rusta er för resan tillsammans med Klimatprata!
Efter höstens succé där ni var många som sökte och gick kursen öppnar vi nu upp för ansökan igen! Kursen för 2022 i hållbart engagemang och eko-civilkurage kommer pågå februari till april under fem träffar. Genom kursen kommer vi att träna på olika metoder och samtalstekniker som du kan använda för att skapa ett hållbart engagemang i din förening, rörelse eller organisation. Samtalsteknikerna och metoderna vi tränar på riktar sig åt både förebyggande och handling. Vi behöver träna upp vår eko-civilkurage inom klimatrörelsen för att skapa den jämlikhet och demokrati vi vill att omställningen ska innebära – vilket vi tränar på under kursen.
DU SKA SÖKA KURSEN OM DU VILL FÅ:
PRAKTISKT
Kursen är gratis och i den ingår tre handböcker om klimataktivism som skickas till dig efter att du blivit mottagen till kursen. Vi tar emot deltagare från hela Sverige och riktar oss främst till unga i åldrarna 18-25 år. Vi tar också emot ansökningar från dig som är över 25 år.
Vi träffas online under fem torsdagar mellan kl. 17.30-19.30.
DATUM OCH PRELIMINÄRT INNEHÅLL*
17/2: Ickevåld, vardagsmotstånd & bemöta olika attityder i relation till klimatkrisen
3/3: Metoder för jämlikhet och demokrati: Feministiska mötestekniker Del I
17/3: Metoder för jämlikhet och demokrati: Feministiska mötestekniker Del II
7/4: Visioner för hållbart engagemang
28/4: Känslor och aktivism: crash course & samtalsträning
*Detta är endast en första planering på teman för varje träff. Ändringar kan förekomma.
DIN INSATS
För att gå kursen krävs det att du:
ANSÖKAN
Ansökan kommer att vara öppen mellan 21 december och 23 januari.
Så här går processen till:
Du får besked senast 1 vecka efter att ansökan har stängt om du går vidare i processen. Du får sedan en vecka på dig att svara på beskedet för att bekräfta ditt deltagande. Under vecka 6 kommer du att få material och slutgiltigt program för kursen.
Du anmäler dig till kursen här: https://forms.gle/RjcpZ3Xm5hc3RhM7A
Vid många ansökningar kommer vi i första hand prioritera de som ingår i målgruppen 18-25 år samt de som redan är engagerade inom klimatrörelsen.
_____________________________________________
Träna feministiska mötestekniker
I vår arrangerar vi tre onlineträningar i feministiska mötestekniker! Målet med feministiska mötestekniker är att ha mer effektiva, jämlika och demokratiska möten. Något vi tränar praktiskt på under den här träffen.
Varje träff inleds med en introduktion om feministiska mötestekniker i 30 minuter. Om du redan hört introt är du välkommen att logga in i zoomrummet när den praktiska träningen börjar (kl. 18.00).
Träffarna är fristående från varandra och du är välkommen att delta på en eller alla tre. Vi ses kl. 17.30 – 19.45.
Träff 1, 25 januari, anmälan: https://forms.gle/WQ6KGGiTGjSd541Z6
Träff 2, 22 januari, anmälan: https://forms.gle/chnaZWaES1XMC7oW6
Träff 3, 22 mars, anmälan: https://forms.gle/CSX3qv1i2nmkgPVN6
Detta event är för medlemmar i Vardagens civilkurage – för dig som vill lära dig, fräscha upp minnet eller bara är peppad på att träna!
Vill du träna feministiska mötestekniker, men är inte medlem än? Här kan du bli medlem gratis: https://member.myclub.se/public/forms/7917/fQs6P8QRfD/
_____________________________________________
Ickevåldsserie – möt aktivister och träna klimatsamtal
I vår arrangerar Klimatprata en ickevåldsserie med tre fristående träffar. Varje träff kommer börja med ett samtal med en ickevåldsaktivist i 30 minuter. Samtalet kommer fokusera på hur ickevåld kan användas i klimataktivism och gästens personliga erfarenheter av specifika aktioner och kamper.
Samtalet kommer sedan efterföljas med en praktisk ickevålds- och civilkurageträning i klimatsamtal som leds av Klimatprata.
Träffarna sker på zoom kl. 17.30 – 19.30 under tre tisdagar i vår.
TRÄFF 1 – SAMTAL MED PER HERNGREN
Per Herngren är tränare i ickevåld, civilkurage och konflikthantering. Han har gett ut flera böcker om bland annat civil olydnad. Per kommer under samtalet fokusera på performativ civil olydnad.
När: 1 februari
Anmälan: https://forms.gle/gixgUCrPd9aVAUvZ8
TRÄFF 2 – SAMTAL MED ANNIKA SPALDE
Vi träffar ickevåldsaktivisten Annika Spalde som kommer berätta mer om sin pilgrimsfärd med Walk For Future. De började i Vadstena och efter 103 dagar och 1700 km nådde de FNs klimatmöte i Glasgow. Annika Spalde är även författare och diakon. Hon har gett ut flera böcker om ickevåld, och har lång erfarenhet av ickevåld inom framförallt freds- och djurrättsrörelsen. Läs mer om Pilgrims Walk for Future här: https://walkforfuture.se/
När: 1 mars
Anmälan: https://forms.gle/GEk8QzaYs59Vcr6x6
TRÄFF 3 – SAMTAL MED SIMON ROSÉN
Vi gästas av Klimatpratas egna tränare Simon Rosén som är van att använda ickevåld i sin aktivism. Simon kommer bland annat berätta om kampen för Ojnareskogen!
När: 29 mars
Anmälan: https://forms.gle/1V3YuCSr9M8C2yJX8
Du kan välja att delta på en eller alla träffar. Inga förkunskaper krävs!
Frågor? Mejla ida@vardagenscivilkurage.se
___________________________________________
klimatpratablogg.wordpress.com 