Vi söker framtida tränare i klimatsamtal för Klimatprata – är det du?

Vardagens civilkurage arrangerar genom sitt projekt Klimatprata en utbildning för framtida klimatsamtalstränare. Utbildningen kommer ske online på zoom under en kväll och två heldagar.

Vad:
Under utbildningen tränar vi på att designa och hålla i övningar som hanterar klimatförnekelse, apati och pessimism, klimathärskartekniker, greenwashing, faktafetischism, splaining (med mera). Vi kommer utveckla färdigheter i hur vi kan tränga undan normer och diskurser som legitimerar eller möjliggör förstöring av jorden (så som normer kring konsumtion och slit-och-släng). Genom samtalstekniker kommer vi träna på att i ersätta dessa normer med mer miljövänliga normer.

Vem:
För dig som har deltagit på någon av våra träningar genom Vardagens civilkurage eller Klimatprata och som nu själv vill bli tränare i klimatsamtal. Har du inte gått på träning men är intresserad av utbildningen? Under hösten arrangerar vi flera träningar på olika orter men också digitalt – anmäl dig till någon av våra träningar bums 🙂 Efter utbildningen förväntas du att hålla i minst 4 träningar under året (fysiska eller digitala).

När:
Introduktionskväll den 23/8 kl. 17-19:30
Heldag den 26/8 kl. 9-16
Heldag den 4/8 kl. 9-16

Som en del av träningen kommer du hålla en träning tillsammans med en erfaren tränare, som ett praktikpass. Det kommer vara någon gång veckorna efter utbildningshelgen och är en del av utbildningen! Tiderna är preliminär och kan komma att uppdateras. Digitala träffar före och efter utbildningen kan tillkomma.

—–

Intresseanmälan
Skicka in din intresseanmälan för att bli samtalstränare och delta på utbildningen här: https://forms.gle/DMpxjYNnuNYvJS2j9
Max antal deltagare är 10 personer. Vi prioriterar deltagare som kommer kunna hålla i träningar på sina orter eller digitalt under 2021, samt som kan delta i hela utbildningen.

—-

Läs mer om Vardagens civilkurage och klimatprata på vardagenscivilkurage.se och klimatprata.se. Där kan du också läsa hur en träning går till.

Frågor? Mejla hej@klimatprata.se

Carolinas klimatinitiativ – temadag för gymnasieelever

Carolina Madsen har i april 2021 genomfört sitt egna klimatinitiativ! Genom klimatinitiativ stöttar Klimatprata ungas egna klimatidéer från idé till genomförande. Här kommer en intervju med Carolina där hon berättar mer om sitt projekt. 

Hej Carolina, vem är du? 

– Jag är 22 år och är praktikant hos Klimatprata under våren och annars pluggar jag kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet.

Berätta om ditt klimatinitiativ! 

– Genom min praktik på Klimatprata fick jag chansen att utföra ett klimatinitiativ och jag hade en önskan om att det skulle innehålla både klimatsamtalsträning och samarbete med andra inom miljörörelsen. Det landade i en inspirationsdag för gymnasieelever på Ingrid Segerstedts Gymnasium i Göteborg där temat var hur en kan engagera sig för klimatet i vardagen. Temadagen började först med att Lova Eveborn och Elin Linderborg från WWF Youth höll i ett föredrag om ungas engagemang och vad en själv kan göra i sin vardag. Efter det pratade Siri Zetterman om sitt arbete på Greenpeace och där eleverna fick möjlighet att ställa frågor om hur det är att jobba i klimatrörelsen. Klimatinitiativet avslutades med en samtalsträning där eleverna fick träna på konstruktiva klimatsamtal med hjälp av olika scenarion och dialogövningar

Varför ville du fokusera på engagemang i vardagen? 

– Jag ville fokusera på just engagemang i vardagen för att jag tror att det är där vi kan väcka intresse hos unga personer. Från det steget kan vi sedan lyfta det till kollektivt engagemang, så att genom att hitta personliga ingångar och göra det kul är det enklare att skapa en brygga till att exempelvis gå med i en klimatorganisation. 

Hur har det varit att driva ett eget projekt från idé till genomförande? 

– Det har varit väldigt givande och kul att få det ansvaret och driva ett eget projekt. Det har varit en häftig upplevelse att få komma på en idé och arbeta fram den till att faktiskt genomföra mitt klimatinitiativ. Jag tycker det är coolt att en får så pass fria tyglar och att ett klimatinitiativ kan innefatta så mycket olika saker, samtidigt som du kan få stöttning när det behövs. 

Något som var extra kul med att göra det här projektet?

– Jag skulle säga att det var extra kul att få in kombinationen med två inspirerande föredrag från WWF Youth och Greenpeace och klimatsamtalsträning. På så sätt blev det en bra balansgång mellan att inspireras och engageras samt att eleverna fick göra något konkret i form av att utföra dialogövningar med temat engagerande samtal.

Vad har du för tips till andra som vill driva klimatinitiativ? 

– Våga! Ett klimatinitiativ kan innebära så mycket och det är en toppenbra möjlighet till att vara kreativ. Du behöver inte ens ha en färdig idé, utan du kan få stöd och bollplank av Klimatprata för att utveckla ditt klimatinitiativ. Det är superkul!

Har du en klimatidé? Läs mer om hur du ansöker här.

Klimatprata på MR-dagarna

Den 19- 21 april drar nordens största mässa för mänskliga rättigheter igång, MR-dagarna, i år digitalt! Klimatprata deltar med monter och programpunkt. Dessutom passar vi på att göra andra aktiviteter i våra egna kanaler, och det blir fokus på ickevåld, ungas organisering och träning!

KLIMATPRATAS PROGRAM Mänskliga Rättighetsdagarna

ICKEVÅLDSPERSPEKTIV PÅ SAMTAL
Lunchsnack med Per Herngren och Frida Ekerlund. Livesänds på Klimatpratas Facebook. 19 april, kl. 12.15 -13.00

FRUKOSTSAMTAL – OM TRÄNING
Tränarna Itza och Siri från Vardagens civilkurage kommer att livesända på Klimatpratas instagram ett samtal om träning. Varför tränar vi? Hur gör vi det? 20 april, Kl. 8.30 – 09.00

LUNCHSAMTAL MED AURORAMÅLET
På Klimatpratas instagram kommer vi ha en livesänd intervju med Karla Backlund från nätverket Auroramålet om deras arbete med att stämma staten för deras bristande klimat- och miljöarbete och misslyckande med att uppnå Parisavtalet! 21 april, kl. 12.00- 12.30

SKAPA HANDLING – PRAKTISK TRÄNING I ATT KLIMATPRATA
På onsdagen tränar vi på eko-civilkurage och att agera för klimatet, del av MR-dagarnas program. Ingen föranmälan krävs – kom i tid, vi stänger insläpp när workshopen börjar. 21 april, kl. 14.00 – 15.00

Här hittar du vårt facebookevent för våra kommande aktiviteter.

Ses vi där?

Klimatförändringar påverkar vår mentala hälsa

Klimatprata har tittat närmare på rapporten “10 new Insights in Climate Science” som är författad av bland annat Future Earth, The Earth League och World Climate Research Programme. Rapporten tar bland annat upp hur klimatförändringarna påverkar vår mentala hälsa. 

Rapporten “10 new Insights in climate science” lanserades i början av 2021, och tar under kapitel fem upp hur klimatförändringar påverkar vår mentala hälsa. Det forskas allt mer om hur till exempel vetskapen om ökade havsnivåer, bränder, orkaner, ökade temperaturer och ovissheten om framtiden leder till ångest, oro, stress, depression och till och med självmord. Detta då det kan bli för överväldigande med klimatkrisens konsekvenser. Rapporten visar att det är viktigt att lyfta och inkludera och prata mer om hur vår mentala hälsa påverkas av klimatförändringar.

Rapporten visar följande effekter:

  • Klimatförändringar tär på den mentala hälsan både kort- och långsiktigt och kan ta sig uttryck på flera sätt. Rapporten visar även att effekterna kommer bli mer omfattande med tiden.
  • Vetskapen om olika risker och katastrofer bidrar till ångest, sorg och smärta.
  • Att människor som inte har tillgång till vård eller hjälp med hälsoproblem på grund av exempelvis ålder eller ekonomisk bakgrund löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa kopplat till klimatet.
  • Rapporten visar även att det är viktigt att bevara och skapa nya grönområden med tillgång till natur och vatten då det har positiv inverkan på vår psykiska hälsa.

Enligt rapporten lider dubbelt så många kvinnor än män av psykisk ohälsa globalt sett. Mer än 1 miljard människor är drabbade av psykisk ohälsa och många barn och unga oroar sig för framtiden. Rapporten lyfter även begrepp såsom klimatångest, ekologisk sorg och biosfär oro, något som ger oss ett språk för kopplingen mellan klimatförändringar – mentalhälsa och möjlighet att sätta ord på vad vi känner.

Två exempel som rapporten tar upp är dels att  att oro och rädsla kring klimatkrisens konsekvenser är ett stort hälsoproblem på Tuvalu, Polynesien (t.ex på atollen Funafuti). Befolkningen oroar sig för klimatförändringar och förändrade väderförhållanden. Rapporten tar även upp hur översvämningarna, 2013, i Alberta, Kanada visade sig påverka invånarnas psykiska hälsa långt efter att det inträffade. 

Det finns redan en del forskning och studier om psykisk ohälsa kopplat till klimatkrisen, men det göras mycket mer. En möjlighet är att starta känslofokuserade klimatsamtal där vi ger plats till att uttrycka och utforska våra känslor kring klimatkrisen. Ett känslofokuserat samtal behöver inte vara konstruktivt i form av att det ger ett visst resultat, här kan vi tillåta oss att känna likgiltighet, ilska, hopp, oro, glädje och ångest utan att det ska värderas. Det centrala i samtalet är att dela sina känslor med andra och känna en gemenskap, att du inte är ensam med att till exempel känna klimatångest.

På Klimatpratas hemsida finns det några tips som vi kan luta oss tillbaka mot när vi skapar känslofokuserade klimatsamtal. De kan underlätta för att enklare navigera i våra känslor och i samtalet. 

Tillåtande utrymme möjliggör att kunna forma ett tryggt och öppet samtalsklimat. Det är viktigt att vi är uppmärksamma och lyssnar på varandra

Aktivt lyssnande där vi ger varandra tid till att komma till tals och få sätta ord på sina känslor. 

Genom att visa sårbarhet och att dela med sig kring sina egna känslor och tankar är det större chans att andra också vågar öppna upp sig och ha ett känslofokuserat samtal.

Det kan vara viktigt att vara medveten kring att råd och problemlösning kan skifta fokuset bort från känslor. Istället kan vi fokusera på att aktivt lyssna och ställa följdfrågor.

Det är okej med starka känslor i ett känslofokuserat samtal, likaså är det okej med likgiltighet och uppgivenhet. 

Om du är nyfiken och vill fördjupa dig mer i känslofokuserade klimatsamtal finns det mer information under rubriken “Olika klimatsamtal” här på Klimatprata.

Text av Carolina Madsen

Prata vatten på vattendagen!

Idag är det världsvattendagen, något som Klimatprata vill uppmärksamma. Världsvattendagen finns för att lyfta olika frågor och infaller 22 mars varje år. Vatten har stor betydelse för jordens liv och är nödvändigt för vår överlevnad, därför behöver vi ta hand om vattnet på ett hållbart sätt. 

Årets tema är “Vad betyder vatten för dig?”, och tanken med temat är att vi kan fundera över hur vi bättre månar om de vattentillgångar som finns. Utifrån detta kan vi starta klimatsamtal om vatten och dess betydelse för oss.

Möjliga ingångar:

  • Vad betyder vatten för dig?
  • Vet du hur mycket färskvatten en genomsnittsperson i Sverige använder varje dag?
  • Visste du att klimatförändringarna kan påverka Golfströmmen?
  • Pendla mellan mikro- och makronivå. Till exempel “Behöver vi egentligen allt det vatten som vi förbrukar i vårt hushåll?” (mikro) till “Vad händer när dricksvattnet tar slut på jorden?” (makro).
  • Hur kan vi minska på de gifter som släpps ut i haven?

Världsvattendagen har en hashtag, #WorldWaterDay, där du kan läsa vad vatten innebär för andra eller dela din egna berättelse.

Studenter rankar universitet och högskolor efter deras klimatarbete

För andra året i rad har Klimatstudenterna rankat Sveriges lärosätens klimatarbete. De gör rankingen för att sätta press på och skapa en tävlingskänsla mellan lärosätena för att bli fossilfria. Klimatprata stöttar klimatstudenternas arbete – bland annat genom det vi kallar klimatinitiativ.

Så här skriver Klimatstudenterna om årets rankning.

🔥I år är 25 universitet med i rankingen, vilket gör att deltagarna är i majoritet! De 13 största lärosätena är bland de som svarat.

🔥 Högsta poäng fick Chalmers tekniska (89), Newmaninstitutet (89) och KTH (86). Lägsta poäng fick Handelshögskolan i Stockholm (57), Högskolan i Skövde (60) och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (61). Men det betyder inte att de har lägst i Sverige, eftersom 18 tillfrågade lärosäten valde att inte delta i rankingen. Däribland de fyra större universiteten: Luleå Tekniska Universitet, Högskolan Dalarna, Jönköping University och Karolinska Institutet.

Vad har Klimatstudenterna rankat?

👉🏼Utsläpp från flyg: Utsläpp per årsarbetskraft från tjänstresor med flyg under 2020.
👉🏼Minskning av utsläpp från flyg: Förändring i utsläpp från flyg mellan 2019 och 2020
👉🏼Mätning av totala utsläpp: Hur och om lärosätet mäter sina totala utsläpp.👉🏼Mål och handlingsplan: Handlar delvis om lärosätet har mål för att minska utsläppen, och om de har en handlingsplan för sitt klimatarbete samt hur detaljerad den är.
😷Skillnader från förra året – Covid-19 som katalysator
🙌Alla lärosäten fick full poäng i kategorin “minskning av flygutsläpp”. Endast två lärosäten lyckades med det från år 2018-2019
🙌Från 2019 till 2020 låg den genomsnittliga utsläppsminskningen per årsarbetskraft på ca 87(!)%. Klimatstudenterna vill sen en årlig minskning på 16% av lärosätenas utsläpp.
🌎Slutsatser: Förändring är skrämmande tills det har hänt, men det är inte omöjligt! Den riktiga utmaningen för lärosätena blir att behålla sina poäng nästa år.
🎉Låt oss fortsätta den här utvecklingen! Läs mer om rankingen här: https://klimatstudenterna.se/climate-action-ranking-2021/

Klimatprata/Vardagens civilkurage söker praktikant till HT 21

Är du Vardagens civilkurages nya praktikant?

Vardagens civilkurage är en ideell och partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som arbetar med praktisk träning i civilkurage. Genom dialogövningar tränar vi tekniker i hur vi kan ingripa mot förtryck och orättvisa maktstrukturer för att istället skapa mer jämlikhet och demokrati. Vi riktar oss i första hand till ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-25 år. Vardagens civilkurage har 6 lokalföreningar runt om i Sverige: Malmö, Göteborg, Växjö, Stockholm, Dalarna och Värmland. 

Vi söker nu en praktikant för HT 21 till vårt projekt Klimatprata vid vårt kontor i Malmö. Beroende på situationen med Covid-19 kan praktiken delvis komma att genomföras på distans. Klimatprata syftar till att skapa fler konstruktiva klimatsamtal i vår vardag. Med samtal tränger vi undan hopplöshet, tystnadskultur och klimatförnekelse för att istället skapa engagemang, handlingskraft och framtidens klimatrörelse. Genom samtal kan vi förändra världen! Klimatprata är ett treårigt projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. 

I projektet arbetar vi med praktisk träning i vardagliga klimatsamtal, metodutveckling, kommunikations- och informationsarbete, normförändring, eko-civilkurage, aktivism och ickevåld. Vi stöttar också ungdomar och unga vuxna med mentorskap och ekonomiskt stöd för att förverkliga sina egna idéer kopplat till miljö- och klimatkrisen. Vi samarbetar med klimatrörelsen och olika miljöorganisationer. Under våra träningar/workshops tränar vi exempelvis på hur vi kan ingripa mot klimathärskartekniker, bemöta tystnadskultur och uppgivenhet för att istället omvandla det till engagemang och handlingskraft.

Läs mer om projektet på klimatprata.se. 

Arbetsuppgifter
Som praktikant vid Klimatprata kommer du att:

  • Organisera, delta i och leda träningstillfällen i klimatsamtal och eko-civilkurage.
  • Utföra research och framtagning av kunskapsunderlag till metodutveckling, i synnerhet med fokus på sociala rörelser och aktivism.
  • Skriva texter till projektets hemsida och producera material till sociala medier.
  • Arbeta med att sprida information om projektet, träffa samarbetspartners involvera deltagare samt nätverka.
  • Arbeta med olika utåtriktade aktiviteter för att nå/organisera målgruppen 15-25 år.  

Som praktikant kommer du att arbeta både med utåtriktade aktiviteter men även med metodutveckling. Utåtriktat arbete kan exempelvis vara att organisera praktiska träningar/workshops, involvera målgruppen, synlighet av verksamheten med mera. Uppgifter rörande metodutveckling kommer att vara att bidra med texter, perspektiv på klimatkrisen, kommunikationsarbete, stötta unga att genomföra sina klimatidéer, samt ev. själv planera och leda aktiviteter för unga klimatengagerade med mera.

Du kommer att ta del av internutbildningar i Vardagens civilkurage, däribland en tränarutbildning. Resor till andra lokalföreningar och orter i Sverige kan förekomma. Utifrån ditt intresse har vi möjlighet att anpassa fokus för praktiken. 

Vem söker vi?
Vi söker dig med ett starkt intresse för ämnen som samhällsförändring, ickevåld, aktivism, i synnerhet kopplat till klimat och miljö. 

Du kommer i stor utsträckning att arbeta på flexibla tider med flera olika saker samtidigt, vilket fordrar att du har förmågan att strukturera din arbetsdag och ta eget ansvar. Du kommer att arbeta nära våra medarbetare på kontoret och ha direktkontakt med samarbetspartners, aktivister och experter. Därför är det bra om du är en person som kommunicerar tydligt och är bra på att samarbeta. Vi vill självklart att du delar Vardagens civilkurages värderingar och trivs bra i prestigelösa arbetssammanhang. 

Kvalifikationer
Det är ett krav att du…

  • är inskriven på en relevant utbildning, exempelvis humanekologi, miljövetenskap, miljösociologi, socialantropologi, beteendevetenskap, fred- och konflikt, genusvetenskap, hållbarhetsstudier, pedagogik, eller liknande.
  • Att du har en grundförståelse för klimatkrisen och kompetenser inom klimat- och miljö. 
  • Själv tillhör vår målgrupp och är max 25 år vid ansökningstillfället.

Det är meriterande om du…

  • engagerar dig inom civilsamhälle och har erfarenhet av (klimat)aktivism.
  • tidigare deltagit på Vardagens civilkurages/Klimatpratas träningar/aktiviteter.
  • har erfarenhet av att hålla workshops, utbildningar och/eller processleda grupper.
  • har vana av att researcha, hantera information och formulera lättillgängliga texter.
  • har nätverk eller kontakter till personer och grupper i åldern 15-25. 
  • vill koppla ihop praktiken med uppsatsskrivande om klimat- eller miljöaktivism.  

Arbetsvillkor
Praktiken startar augusti/september 2021, är på heltid och pågår under 20 veckor på vårt kontor i Malmö/ ev. på distans och kan anpassas efter sökandes behov. Praktiken är ofinansierad och kräver att du är inskriven på högskola/universitet för att bli CSN-berättigad. 

Ansökningsprocessen
Vi tillämpar en ickediskriminerande, kompetensbaserad rekryteringsmetod, vilket bl.a. innebär att istället för CV och personligt brev svarar alla sökande på samma frågor. Ansökan är helt anonym. För att ansöka om tjänsten fyll i detta ansökningsformulär. Sista ansökningsdag är söndagen 18 april kl 23.59. Därefter väljer vi ut de mest relevanta ansökningarna och kallar dessa till en strukturerad intervju och eventuellt arbetsprov. Intervjuer sker löpande. 

Övrigt
Kolla gärna in vår hemsida för att få mer konkreta exempel på vad vi gör och hur vi arbetar.

Har du frågor om praktiken? Kontakta hej@klimatprata.se

8 mars – Klimatprata om feministiska mötestekniker

Idag på 8 mars vill Klimatprata sätta ljus på feministiska mötestekniker. Feministiska mötestekniker används inom Vardagens civilkurage och precis som civilkurage är det något vi behöver träna på tillsammans. I det här inlägget går vi igenom teorin bakom feministiska mötestekniker och grunderna i hur det används. Texten är skriven av Carolina Madsen.

Vad är feministiska mötestekniker?

Målet med feministiska mötestekniker är att ha mer effektiva, jämlika och demokratiska möten. Genom att ha flera ledare undviker vi att en eller några få har all makt, i och med att makt alltid kommer finnas.

Historien bakom feministiska mötestekniker

På 1960-talet kritiserade den amerikanska hippierörelsen hierarkiska strukturer då de ansåg att organisationer inte skulle ha ledare, utan vara platta. 

År 1972 skrev Jo Freeman, amerikansk forskare och feminist, artikeln “The Tyranny of Structurelessness” om att det uppstår ojämlik fördelning i platta organisationer. Freeman menar att makten behöver fördelas på ett sätt så att det varken behövs hierarkiska eller platta organisationer. I artikeln förklaras det att i strukturlösa grupper kan det uppstå elitistiska grupper inom den stora gruppen. De är oftast inte själva medvetna om att de är en elitistisk grupp, då det brukar uppstå när några personer är vänner vilket möjliggör att information som ska hållas inom den stora gruppen kan spridas mellan mötena istället för under mötena. Vidare beskriver Freeman att det alltid kommer uppstå strukturer och därför behöver vi vara tydliga och öppna med vilka funktioner och principer som gäller. Utifrån detta utvecklades feministiska mötestekniker.

Bland annat kvinnorörelsen och kväkare (kristen rörelse som grundas på 1650-talet i England) laborerade med olika mötestekniker där vi istället skapar strukturer där vi fördelar makt och ansvar på olika sätt.

Principer inom feministiska mötestekniker

Feministiska mötestekniker utgår ifrån vissa principer för att underlätta och portionera ut ansvar i en organisation eller grupp. 

Delegera: Välja personer till olika funktioner och uppgifter och ge mandat.

Ansvarsfördela: Dela upp uppgifter och vad som ska göras, varje person ansvarar för sin uppgift.

Distribuera: Se till att så många som möjligt får något att göra, på så vis fördelas makten. Då tar en även vara på fler erfarenheter och egenskaper.

Rotera: Genom att rotera så att alla får testa samtliga mötesfunktioner blir alla bekväma med posterna. Det är viktigt att hitta en balans i roterandet så att en hinner träna på funktionen men inte heller ha samma funktion på mötet för länge.

Fördela rationellt: Dela ut uppgifter efter intresse och kunskap, men ge också möjlighet till att lära sig nya uppgifter.

Formell kunskapsutjämning: Se till att inte en person eller några få sitter inne på information som berör alla utan att samtliga har tillgång till kunskap.

Jämlik tillgång till resurser: Att material, hjälpmedel och information ska finnas tillgängligt för alla.

Per Herngren, ickevåldstränare och författare som också utbildar i  feministiska mötestekniker, förklarar att vi i dagens samhälle är väldigt fokuserade på vem som är ledare inom en grupp och att resterande i gruppen då upplever att de kan avsäga sig det yttersta ansvaret, vi kan ta baksätet. Med hjälp av feministiska mötestekniker kan vi undvika detta och se till att alla får en funktion på mötet. 

Feministiska mötesfunktioner:

Syftet med mötesfunktioner är att avlasta och underlätta för gruppen och inte att belasta. Det är viktigt att gruppen samarbetar och stöttar varandra i de olika rollerna. Genom att ingripa och ge, ta och fördela makten kan mötet bli mer effektivt och demokratiskt. En viktig aspekt av feministisk ickevåld är att skilja mellan sak och person. Detta innebär att vi ska kunna samarbeta och jobba med alla även om vi exempelvis inte klickar med alla.

Mötesunderlättare: Kan jämföras med den traditionella rollen ordförande. Som mötesunderlättare sammankallar du och förbereder dagordningen till mötet. Den huvudsakliga uppgiften är att underlätta mötet och se till att guida gruppen från första till sista punkten. Exempel på att underlätta mötet är att införa strukturer för talrundor och fri reflektion när det behövs. När du är mötesunderlättare är det viktigt att vara tydlig samt ställa riktade frågor så att de som närvarar på mötet vet vad som gäller och vad de ska svara på. Det är alltid bra att repetera information, snarare än att anta att alla vet vad som sagts eller vilka beslut som tagits.

Aktiv sekreterare: Är delaktig och aktiv på mötet samtidigt som en antecknar vad som sägs eller beslutas på mötet. Den aktiva sekreteraren ska sammanfatta, inte skriva ner ord för ord vad som sägs. Även om en inte har deltagit på mötet ska en kunna förstå vad som hänt på mötet med hjälp av anteckningarna.

Tidsunderlättare: Underlättar och ger tid för punkter under hela mötet. Innan någon pratar berättar den hur mycket tid personen har, sen säger du när hälften av tiden har gått och fortsätter tidsunderlätta tills tiden är slut, då avslutar du med tack. Detta är för att alla på mötet ska veta hur mycket taltid en har. Till exempel börjar du med att säga 1 min, 30 sek, 10 sek och sen tack. Hellre att du som tidsunderlättare informerar om tiden många gånger än för sällan. Du ska inte vänta på din tur, utan tidsunderlättaren ska istället inflika eller avbryta för att påminna om tiden.

Förståelseunderlättare: Som förståelseunderlättare kan du antingen förklara olika ord och begrepp eller fråga om ämnen som behöver förklaras eller förtydligas. Du själv behöver inte kunna allt själv. Om någon inte kan närvara eller kommer sent till mötet är det förståelseunderlättarens uppgift att sätta in personen på vad som har hänt.

Maktingripare: Som maktingripare är det meningen att du ska ingripa proaktivt och reaktivt när någon till exempel blir avbruten eller förbisedd. Proaktivt ingripande innebär att du innan en situation uppstår arbetar förebyggande för att förhindra eller mildra omständigheterna. När du ingriper reaktivt agerar du utefter vilka effekter situationen gav. När du är maktingripare kan du stötta och samarbeta med tidsunderlättaren, stämningsunderlättaren och mötesunderlättaren. 

Stämningsunderlättare: Som stämningsunderlättare är din uppgift att underlätta mötet genom pauser och övningar som mötet behöver för att vara konstruktivt men också vara uppmärksam på olika behov. Stämningsunderlättaren kan också samarbeta med maktingriparen om det behövs.

Hustomte: Som hustomte ansvarar du för det praktiska och underlättar till exempel fikapauser och inköp till exempelvis fika. Hustomten kan även ta hjälp och samarbeta med andra. 

Blackboxing: Är ett begrepp inom feministiska mötestekniker och är ett verktyg för att avlasta och inte belasta en grupp. Istället för att tänka att alla på en arbetsplats ska få all information fungerar blackboxing som så att vi informerar den det berör. På så sätt blir det inte ett överflöd av information för hjärnan att ta in. För att underlätta används även arbetsgrupper för att fördela ut ansvar och information.

Vardagens civilkurage arrangerar praktiska träningar i feministiska mötestekniker. Hör av dig till oss om du vill träna så berättar vi mer: info@vardagenscivilkurage.se

Vidare läsning och fördjupning: 

Jo Freeman, The Tyranny of Structurelessness: https://www.jofreeman.com/joreen/tyranny.htm

Per Herngren om feministiska mötestekniker:

https://www.gp.se/ekonomi/per-herngren-gör-mötena-mer-jämställda-1.19578

Frida Ekerlund, Jens Molander & Gustaf Sörnmo, Ingrip, En handbok i vardagligt civilkurage 

Om träning med ickevåldstränaren Itza

Itza Orozco Svensson är ickevåldstränare på Klimatprata och även del av Vardagens civilkurage styrelse! I det här inlägget berättar Itza mer för oss om sina tankar om träning. 

Till vänster Itza. Fotograf Siri Löf

Itza – varför pratar vi om klimatsamtalsträning och civilkurageträning? 

– Vi kallar det “träning” då det pekar på att det är något vi behöver återkomma till. Och, precis som i fysisk eller annan mental träning, så behöver vi träna på olika saker (alltså ha variation). Fastän vi blir mästare på något behöver vi fortsatt träna för att underhålla skillsen. Vi behöver helt enkelt träna på att samarbeta och på hur vi samtalar med varandra om klimatkrisen, där organisering för omställning är en prioritet. 

– I vardagens civilkurage utgår vi från att civilkurage inte bara innefattar jättestora hjältedåd, utan också vardagliga ingripanden som skapar jämlikhet och demokrati. Samtal om klimatet är inte neutrala och det förekommer såväl förtryck som problematiska uppfattningar om klimatkrisen i klimatsamtal. Något som gör det svårare för oss att ställa om kollektivt och genomföra de alternativen vi redan har. Där behöver vi civilkurage i klimatsamtal! Vi behöver agera för att förändra situationen så att förtryck upphör och för att problematiska uppfattningar om klimatkrisen inte tar över samtalen. 

Vad uppskattar du med att gå på träning? 

– Det är givande att gå utanför min comfortzone, att prova på något nytt och se att jag kunde ta mig igenom det, även om min hela kropp svettas och jag är supernervös i stunden. Det ger en boost i min tro på min egen kapacitet! Jag uppskattar också att fokus på träning inte är på om det blev “bra” eller “dåligt”. I analysen efter rollspelen fokuserar vi på vad som hände, och vilken effekt våra samtalstekniker hade. Inte på värderingar eller om vi gjorde “rätt eller fel”. 

Berätta om ett svårt klimatsamtal du själv har haft? 

– Ett svårt klimatsamtal jag har haft var en gång då jag pratade med någon som var för omställning och som agerade i sin vardag utifrån omställningsprinciper, men som var diskursivt emot idén av att vi är i en klimatkris. Alltså, personen pratade om att temperaturförändringar är naturliga, att allt är en konspiration, och så vidare. Krocken mellan personens agerande och diskurs gjorde mig väldigt förvirrad och frustrerad. I den situationen använde jag mig av teknikerna aktivt lyssnande kombinerat med att jag sedan drog argumentet till sin spets, vilket visade på det absurda i konspirationsteorin samtidigt som personen var öppen för att höra mig då jag hade lyssnat på den först. 

Vad har träning i klimatsamtal gett dig i din egna vardag? 

– Det har gett mig många saker. Bland annat har det gjort mig observant på mina egna beteenden och mer ödmjuk inför mig själv. Ickevåldsprincipen att skilja mellan sak och person gör att jag enklare kan se lärdomar eller alternativ efter att jag sagt något som jag inte själv är nöjd med, istället för att gå in i självhat och förminskande. 

– Träning har gjort att jag uppmärksammat och varit mer observant på klimathärskartekniker i klimatsamtal. Det har gett mig ett språk till det som jag tidigare enbart hade en “gut feeling” inför, där jag kunde tänka “att det inte var ok”. Men nu har jag namn på det och verktyg för att motverka härskartekniker. 

– Att träna på klimatsamtal har gjort att mitt hopp i kollektiva handlingar stärkts, och min övertygelse om att vi kan göra det tillsammans.  

Hur hittar jag Klimatpratas träningar? 

 – Då kollar du på vår hemsida klimatprata.se eller vår Facebook och letar efter våra evenemang. Där hittar du våra träningar som har olika teman, leta efter ett eller flera teman som intresserar dig och anmäl dig via anmälningsformuläret som finns i eventet. 

Tack Itza!

Bokrecension – En del av allt levande, Joanna Macy

Klimatprata har läst novellen “En del av allt levande” (Vide förlag) av Joanna Macy,  miljöaktivist, författare och forskare. Hon har tidigare skrivit böcker om buddhism, systemteori och miljö, och är bland annat en av författarna bakom boken “Aktivt hopp”. I novellen diskuterar Macy definitioner av självet och hur den snäva bilden av sig själv kan utmanas och utvecklas – genom att känna med naturen eller planeten i stort kan en känsla av gemenskap och empati uppstå. Det här är en recension av Carolina Madsen. 

På bokhållaregatan håller vi upp novellen av Macy!

Macy tar upp hur känslor kan göra att du vill skydda och värna om ekosystemen och jorden. Ett exempel som Macy nämner är hur Chipkorörelsen (trädkramarrörelsen) ställer sig med sina egna kroppar mellan träden och bulldozrar för att förhindra förstörelsen av träden och deras möjlighet till odling, oavsett om de riskerar sin egen säkerhet. Detta är en tydlig situation när en grupp människor känner så pass mycket empati för träden att de går emellan. Chipkorörelsen startade år 1973 vid Garhwalbergen i Indien när ett företag ville avverka skog vilket resulterade i att invånare i byn protesterade. Sen dess har rörelsen utfört flera aktioner för att skydda olika skogsområden och odlingsmarker och rörelsen är aktiv än idag.

Jag gillar hur Macy skriver om hur en kan omvandla sin förtvivlan, oro eller uppgivenhet till handlingskraft och förändra olika mönster som är skadliga för klimatet och miljön. Samtidigt nämner Macy att det är okej att tillåta sig att känna smärta i samband med klimatkrisen. Utifrån den smärtan skulle en kunna ha känslofokuserade samtal. I ett sådant samtal får alla känslor ta plats och de kan formuleras tillsammans med andra. Då skapas utrymme för att känna samhörighet med andra kring att en inte är själv med sina känslor kring klimatkrisen.

Det är intressant hur författaren pratar om ett grönare själv och hur Macy förklarar det genom att omdefiniera ordet själv och att det istället innefattar allt levande. Att du till exempel vill skydda skogen för att du ser dig som en del av skogen och därmed vill skydda dig själv från förstörelse. Macy berör även hur vi människor borde skifta fokuset från att vi ska överleva till att det borde handla om alla arters och omgivningens överlevnad.

När jag läste novellen fastnade jag för att Macy utgår från buddhismens onda cykel. Inom buddhismen ser en på livet som ett ständigt kretslopp där en när som helst kan återfödas och börja om på nytt och med ond cirkel menas att en kan bryta de dåliga vanorna i sitt liv. Macy beskriver hur en kan bryta den onda cirkeln genom visdom och insikten att självet är påhittat, och att hålla fast vid det genom sina handlingar och sätt att leva på. Macy menar att genom denna insikt kan en skapa ett djupare engagemang för samhället och klimatet.

Jag uppskattar att novellen är lättläst samtidigt som den leder in en på många olika filosofiska tankebanor som får en att tänka till och grubbla en stund.

Samtalstekniker som används i novellen: 

Vi-språk
Personlig berättelse
Känslofokuserade samtal
Visar på olika exempel på klimatkrisens konsekvenser
Använder sig av fakta och teorier

Förslag på fler samtalstekniker att använda i samtal om känslor och klimat:

Visionära samtal utifrån den förtvivlan en kan känna över klimatet och samhället
Starta klimatsamtal med fokus på kollektiva lösningar

Vi på Klimatprata vill tipsa om att läsa novellen och sedan utifrån det träna på att starta känslofokuserade och visionära klimatsamtal i din vardag! 

Text av Carolina Madsen